Stil

Somliga påstår att trender sprids på liknande vis som virus. För på samma vis som en enda sjuk person kan starta en influensaepidemi, kan några få inflytelserika trendsättare få den stora massan att följa efter.Men det gäller att det är personer som vi anser vara hippa, coola, inne - eller vad man nu väljer att kalla dem - som börjar med att bära en stil, ett plagg eller en typ av sko för att en trend ska få fäste. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program berättar vi om olika typer av trendsättare och trendspanare och ger exempel på hur trender spridits och nått framgång både medvetet, och helt oplanerat. Vi berättar om internationella trendsättare och hör efter med svenska modejournalisterna Ebba von Sydow och Agnes Braunerhielm om det finns några modeorakel, och vilka de i så fall är. Vi möter även Paul Anthony, Sveriges första så kallade ”personal shopper” som hjälper konsumenterna att handgripligen greppa trender genom att välja ut passande plagg i butiker. Mycket har hä

I veckans STIL berättar vi historien om modeskaparen Valentina (1899-1989). En kvinna av ryskt ursprung som i New York - mellan åren 1928 fram till 1957 - byggde upp en enastående karriär genom att använda sig själv som bästa modell. Valentina blev faktiskt den mest framgångsrika, oberoende, klädskaparen i USA genom tiderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Valentinas arbetade efter mottot: ”Fit the century, forget the year”, det vill säga hon ansåg att plaggen skulle ha en hållbar stil, oberoende av årets mode. Den målsättningen lyckades hon med. Många av hennes plagg, framför allt aftonklänningarna, ser än idag toppmoderna ut. Flera av dem kan man se på den omfattande utställningen om Valentina, ”Valentina, American Couture and the Cult of Celebrity”, på Museum of the City of New York, i New York (fram till den 17 maj). I samband med den har även en bok om hennes liv och verk publicerats. Kanske kan man helt enkelt påstå att Valentina var en sorts amerikansk Coco Chanel.

Gulligt, sött och rosafärgat. I veckans STIL frossar vi loss i modet som vägrar bli vuxet, det flickaktiga med Lolitan och Baby Doll i spetsen.Var kommer det ifrån egentligen?Vi beger oss på en resa som leder oss till Hollywood och filmer som gett avtryck, till 1960-talets London och Mary Quant och hennes minikjolar, till 1970-talets Japan där Hello Kitty debuterade för att landa i nutiden där vi möter en Gothic Lolita i Kalmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program nystar vi helt enkelt i trådarna för att härleda ursprunget till den så kallade ”flickkvinnan” som länge fascinerat och färgat modet. Ibland bubblar det upp till ytan i kollektioner av etablerade modeskapare. Den amerikanske designern Marc Jacobs återkommer till exempel ofta till vissa attribut som stora knappar, rundade små kragar, knästrumpor och lackskor med slejf, så kallade Mary-Janes. Men framför allt bubblar stilen strax under ytan, i olika subkulturer som gör sina egna tolkningar av looken. Vi frågar o

I veckans STIL undersöker vi hur modeskapare kom att bli till varumärken, överallt förekommande. Att modeskapare började sätta etiketter med sitt namn i plaggen var inget konstigt. Det var till och med självklart för en designer som Charles Frederick Worth, som i mitten av 1800-talet lade grunden till dagens modesystem med flera kollektioner om året. En diskret signatur markerade helt enkelt vem upphovsmannen var, och användes av hantverkare inom olika genrer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men den stora förändringen i både synen på, och användandet av, varumärken och logotyper inom modet kom under 1960-talet i och med utbredningen av prêt-a-porter, där utomstående företag producerade kläder mot royalties. Modehusen skrev även världsomspännande kontrakt med företag som producerade en hel massa andra varor också, inte bara parfym och kosmetik som man tidigare gjort. Plötsligt dök modehusens namn och logotyp upp på allt från solglasögon, paraplyer, väskor till slipsar. Under en tid kunde ma

Cecil Beaton (1904-1980) var hyllad fotograf, känd tecknare och prisbelönt scenograf och kostymör. Han fick faktiskt två Oscarsstatyetter för sin utformning av stilen till filmen My Fair Lady från 1964 med Audrey Hepburn i huvudrollen. Cecil Beaton, som började sin karriär under 1920-talet, rörde sig livet igenom bland dåtidens crème de la crème när det gällde celebriteter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att bläddra i böcker med hans fotografier– som många publicerades i Vogue där han var kontrakterad – är som att ta en snabbtur genom 1900-talets vem-var-vem. Picasso, Salvador Dali, Winston Churchill, Coco Chanel, Fred Astaire, Audrey Hepburn, Andy Warhol, Marilyn Monroe, hertigparet av Windsor, Mick och Bianca Jagger. Alla har dom fångats av Cecil Beaton, och ingen har undgått att färgas av hans stil. Glamour var hans signum. Han tvekade inte att använda sig av dekor plockad från teatern för att förhöja, försköna och förbättra verkligheten.Hans bilder lyser av ett slags sofistikera

Vem ville titta på Audrey Hepburn - ett plattbröstad pojkflicka - så långt ifrån rådande stilideal som det gick att komma. Faktiskt ganska många och hennes sätt och utseende med oplockade ögonbryn, obefintlig klackhöjd och enkla klädstil blev snart det rådande idealet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program berättar vi om hennes väg från klassiskt tränad balettdansös till hyllad filmstjärna. Faktiskt sin tids bäst betalda kvinnliga filmstjärna tillsammans med Elizabeth Taylor. Prinsessa på vift var genombrottet och sen spelade hon mot alla dom största namnen: Humprey Bogart, Cary Grant och Fred Astaire i filmer som Sabrina, Funny Face och Charade.Idag förknippar vi Audrey Hepburn framförallt med filmen Frukost på Tiffanys, där hon spelar karaktären Holly Golightly ”en tossig och virrig flicka som inte tog nånting på allvar” Det pratar vi om i veckans Stil. Om film och mode och vem som egentligen gav Audrey Hepburn hennes stil.

Veckans STIL ägnas nödvändigheten av dålig smak inom skapande, inte minst inom modet. För mycket god smak kan vara tråkigt, vi behöver alla en dos dålig smak, hävdade till exempel den legendariska amerikanska moderedaktören Diana Vreeland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och inom både konst och litteratur kryllar det av citat från utövare som prisar den dåliga smaken, och gärna ger en känga till den goda.  “Ah, god smak – vilken fruktansvärd företeelse! Smak är kreativitetens fiende”, sa till exempel Picasso som bara var en av det tidiga 1900-talets konstnärer som utmanade konventionerna, och bröt ny mark. Även i modevärlden – där elegans fortfarande i hög grad förknippas med klassiska snitt – finns det provokatörer som skjuter utvecklingen framåt genom att utmana den goda smaken. ”Jag vill visa att det finns inga gränser mellan god smak och dålig smak”, säger till exempel den franske modeskaparen Jean-Paul Gaultier som i början av 1980-talet börjad

Denna vecka tar vi i STIL oss en titt på dom kvinnliga kurvornas mästare, Azzedine Alaia. Denne franske modeskapare, med tunisiskt ursprung, som slog igenom stort under 80-talet genom genialt tillskurna kroppskramande plagg som lyfte fram både baken och bysten – och fick en mängd kvinnor att inte bara trivas i kläderna, utan även med sin kroppar. Veckans gäst är Margò Fallai Sjöblad, legendarisk modeentreprenör som bland annat drev Stockholms första boutique ”Boutique Margot” under 1970-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans STIL har vi begett oss ut ibland modevisningarna i Stockholm för at se hur den kommande hösten och vinterns mode påverkats av lågkonjunkturen. Vad avgör egentligen hur vi väljer att tackla tiderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi tittar på vad vi väljer att tona upp, och att tona ned. Får man gå omkring med dyra väskor och accessoarer, eller är det bara en tygkasse av eko-vänligt material som gäller? Hur väljer moderna modemärken att tackla tidens lågkonjunktur? Men kanske är det inte bara elände som väntar. Vi tittar även bakåt i modehistorien och ser hur bistra tider präglat modebilden, och här finns både extravagant glamour och sparsmakad minimalism. Modeskaparen Gunilla Pontén, som gått sin egen väg, och fortfarande är full fart vid 79 års ålder, berättar vad som drivit henne genom både framgångar och motgångar. Dessutom möter vi modeskaparen Morgan Sundberg, med märket 2707, som berättar om vitsen med minimalism inom mode, en slitstark trend genom alla konjunkturer. Veck

Den italienska grevinnan Virginia de Castiglione (1837-1899) var först med att experimentera med framställningen av sig själv inom fotografi. Hon lät sig under fyrtio års tid fotograferas i olika kläder, sminkningar och poser - ofta i vågade positioner, dessutom. Hon visade nakna ben och fötter när ingen annan gjorde det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men de hundratals bilderna, som alla togs av dåtidens kände fotograf Pierre-Louis Pierson, var inte till för att publiceras. De var hennes högst privata projekt som hon visade och gav bort till utvalda personer. Men de fantasifulla fotografierna kom att bana väg för modefotograferingen, som började i slutet av 1800-talet. Även en samtida fotograf som Richard Avedon (1923-2004) beundrade hennes projekt som än idag väcker förundran. I veckans STIL berättar vi mer om den spännande grevinnan de Castiglione, och de banbrytande bilderna av henne. Vi möter även den svenske reklam- och modefotografen Andreas Ackerup som berättar varför han tagit en bild

Babe Paley (1915-1978) var en, av en handfull vackra och rikt gifta kvinnor, som av författaren Truman Capote kom att kallas för the Swans, svanarna. Jackie Kennedys syster, Lee Radziwill, var en annan av dom. CZ Guest, Slim Keith, Gloria Guinness och Marcella Agnelli var andra svanar som beundrades, av många fler än bara Truman Capote, för sin unika stil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men vackrast, och elegantast, av dem alla var Babe Paley (vars fulla namn var Barbara Cushing Mortimer Paley). En lång, slank och sällsynt parant kvinna med kortklippt mörkt hår, finmejslade drag som bar upp kläder så få andra och kom att bli en av av USA:s stora stilförebilder under 1940- och 50-talet, och inte bara för att hon arbetade som moderedaktör på Vogue. ”Hon kunde få jeans att se eleganta ut”, som någon sa. Babe Paley kom att stadigt utses till en av världens bäst klädda kvinnor genom sin eleganta perfektionism, välvårdade stil och goda hållning, som hon för övrigt uppnådde med hjälp av de

I veckans STIL reser vi ut i världen för att se om det finns folkslag och kulturer som vi betraktar som mer attraktiva än andra, inte minst inom modevärlden. Och i så fall varför.Hur kommer det sig till exempel att massajer och deras kläder och smycken, ständigt återkommer inom modet? Detta nomadfolk, som lever i gränstrakterna mellan Kenya och Tanzania, har länge inspirerat både fotografer och modeskapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu på lördag, den 10 januari,  öppnar till exempel fotoutställningen ”Mama Masai” på Etnografiska museet i Stockholm där den svenska modefotografen Ewa-Marie Johansson visar bilder från sina besök i Tanzania, och byar i Morogoro-regionen. Redan 1967 kallade Yves Saint Laurent sin vår- och  sommarkollektion för ”Africain”, den afrikanska kollektionen.  Året därpå, 1968, lanserade han sin  berömda safarijacka, som återkommer i modet sedan dess. Nu till våren och sommaren är det dags igen. Ralph Lauren, Oscar de la Renta

Bakom varje framgångsrik modedesigner finns, och har alltid funnits, ett stort nätverk. Inte bara av mönsterkonstruktörer och sömmerskor, utan av marknadsstrateger och ekonomiskt kunniga personer som kan omsätta kläderna till kontanter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom varje framgångsrik modedesigner finns, och har alltid funnits, ett stort nätverk. Inte bara av mönsterkonstruktörer och sömmerskor, utan av marknadsstrateger och ekonomiskt kunniga personer som kan omsätta kläderna till kontanter. Somliga väljer att redan från början slå sig ihop med en ekonomisk rådgivare, eller familjen, för att förbättra sina möjligheter till framgång. Yves Saint Laurent hade under alla år sin följeslagare Pierre Bergé, som inte bara skötte hans affärer, utan som såg till att han höll sig, åtminstone någorlunda, i hälsosamt skick. Den italienske modeskaparen Valentino kan tacka sin livslånge medarbetare, entreprenörsnillet Giancarlo Giammetti, för både framgång och rikedom &ndash

I veckans STIL ska vi klä upp oss genom att fram finkläderna ur garderoben. Men att klä sig fint innebär inte bara festklänningar och frack, utan även om att måna om sina kläder, och sin stil, till vardags. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är utbudet av kläder är större än någonsin, men det verkar också behovet av bekvämlighet att vara. Så hur står det egentligen till med konsten att klä sig fint, till vardag som fest, när jeans och tröja blivit en kär kombination som vi idag tar till var och varannan dag? Har vi helt enkelt glömt bort att klä upp sig, klä sig fint – ja, kanske till och med elegant –faktiskt kan ge självkänslan en skjuts? Det visste i alla fall både bluesmusiker som Robert Johnson och Muddy Waters, liksom hertiginnan av Windsor. I veckans program berättar vi om hur regler och lagar har påverkat vårt sätt att klä upp oss genom tiderna. Men än idag kan etikettsregler ställa till problem. Vi träffade stressade män på jakt efter frackar inför förra veckans Nobelfestl

I veckans STIL undersöker vi vårt förhållande till rena kläder - och kroppar - genom tiderna. Idag är ord som rent, fräscht och nytvättat självklarheter, liksom tvättmaskinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men här i Europa var vi, för inte så länge sedan, riktiga lortgrisar. Att tvätta sig med vatten ansågs inte vara bra för hälsan, bättre var att bära en linneskjorta. Hur kom det sig? Och när började vi istället förvandlas till hygienfanatiker som inte kan se en tvättmaskin utan vilja köra en tvätt? Men hur bra är det egentligen för miljön, och kläderna? Dessutom besöker vi en kemtvätt och tar reda på vad som egentligen händer med plaggen bakom disk. Och så berättar vi om den brittiske excentrikern Quentin Crisp, en författare, skådespelare, levnadskonstnär och stilguru att inspireras av. Inte minst hans liberala inställning till städning. Modeskaparen Miguel Adrover sydde för övrigt en överrock av hans bäddmadrass, ett plagg som blivit omtalat av flera skäl. Om det berättar vi mer i pro

Veckans STIL ägnar vi åt en glittrande och glimrande trend inom modet - smycken. För smycken, eller snarare bijouterier - det vill säga smycken som inte nödvändigtvis är tillverkade av dom allra ädlaste material - är tillbaka inom modet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De flesta samtida modehus, som bland annat Vera Wang, Prada och Marc Jacobs, gör alla jättelika halsband och örhängen. För dagens bijouterier är gärna stora, och ofta dyra. Och modegraden är hög. Något som fått dagens bijouterier att kallas för ”den nya handväskan”. Somliga hävdar att det franska modehuset Lanvin var först, för ett par år sedan, med att återuppliva intresset för moderiktiga smycken genom att lansera halsband i form av sidenband med påsydda pärlor och stenar. Men oavsett vem som började trenden så gör de flera stora modehus idag både så kallade äkta smycken, ”fine jewellery” som man säger, och trendriktiga bijouterier som följer modet. I veckans STIL berättar vi om föregångaren Coc

I veckans Stil ger vi oss ut i rymden för att se efter hur drömmen om månen påverkat våra kläder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mitten av 60-talet kom nämligen franska modeskapare som Pierre Cardin, Paco Rabanne och André Courrèges att göra banbrytande kollektioner med rymdtema och moderna material som inte tidigare använts i plagg, som plast, lack, metall och nya konstfibrer. Men även tv-serier som ”Star Trek” ( från 1966) och filmer som ”Barbarella” och ”2001: Ett rymdäventyr” (båda från 1968), utforskade idéer om hur man kunde klä sig i en rymdlik framtid. Anledningen till denna futuristiska skaparglädje berodde till stor del på spänningen mellan supermakterna USA och Sovjetunionen.Efter andra världskriget inleddes vad som kom att kallas för ”det kalla kriget”, vilket inte bara handlade om en kraftmätning i fråga om vapenstyrka mellan öst och väst, utan om vem som först skulle komma till månen. Vi har talat med Andr&eacu

Stil är tillbaka som vanligt och i veckans program ska vi ta oss en titt på det italienska modehuset Prada. Ett märke som kommit att bli ett av världens mest inflytelserika genom att utforska nya material, mönster och teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom märket står Miuccia Prada som 1978 tog över sin farfars gamla exklusiva lädergodsföretag Fratelli Prada, grundat 1913.Hon har ingen formell designutbildning, och ett kluvet förhållande till modebranschen. ”Min stora skräck i livet är att jag börjar uppföra mig som en modedesigner”, har hon sagt. Hon går därför sin egen väg, bortom allt vad generella trender heter. Det är snarare hon som sätter dem. Hela modevärlden tittar nyfiket på vad Prada har hittat på. ”Ingen Pradakollektion är annat än spännande”, som International Herald Tribune inflytelserika modejournalist Suzy Menkes konstaterar. Just nu kan vi härleda intresset för spetsar inom modet till just Prada som till höst- och vinterkollektionen 2008/2009 visad

Mode har alltid speglats i konsten. Den här veckan har Stil låtit fyra svenska konstnärer berätta om hur dom betraktar och använder sig av kläder i sitt arbete. Vi har besökt Jockum Norström, Jens Fänge, Helene Billgren och Sara Vide Ericson som alla har sin egen relation till just kläder och mode. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett exempel på  en  tavla som inspirerat både modeskapare och stylister är ”Madame X” som hänger på Metropolitan Museum of Art i New York. Tavlan skapades av den amerikanske konstnären John Singer Sargent 1884. Han hade lyckats övertala en av dåtidens hetaste kändisar, Madame Gautreu att posera för honom. Hon bodde i Paris och hade blivit känd som en exotisk skönhet som i likhet med dagens kändisar ofta bar uppseendeväckande plagg och ofta hamnade i skvallrets hetluft.   Konstnärens tanke var att skapa ett mästerverk som gjorde honom odödlig, men när tavlan ställdes ut i Paris blev både allmänhet och kritiker förskräckta, upprörda och arg

I veckans STIL tittar vi närmare på den modeskapare vars stil kommit att företräda långt mer än kläder. Ralph Lauren (1939-) har kommit att representera en hel livsstil. Den moderna ambitionens egen ekiperare, som han kallats i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under mer än fyrtio år har han konsekvent förvandlat sina drömmar och romantiska ideal om ett bekymmersfritt liv bland tweedkavajer och hästpolo till produkter – till herrkläder, damkläder, barnkläder, möbler, glas, porslin, parfymer, till och med målarfärg. ”Jag säljer inte bara kläder, jag säljer en dröm”, som han själv brukar säga. Men så triggades hans intresse för ett sofistikerat överklassliv av gamla Hollywoodfilmer och välklädda skådespelare som Cary Grant.Och i likhet med sin idol mejslade Ralph Lauren fram en personlighet genom att klä sig väl – och byta namn. Ralph Lifschitz från Bronx blev vid sjutton års ålder istället Ralph Lauren, och kom att skaffa sig ett flertal hem världen över.