Stil

I veckans STIL frågar vi oss om någon modetrend från Paris egentligen kan knäcka det så kallade fritidsmodet ifråga om popularitet, det vill säga jeans, t-tröjor, collegetröjor, munkjackor och sneakers, plagg med ursprung i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För efter andra världskriget fick amerikanskt mode en nytändning. Inhemska designer lanserade konceptet  med ”American sportswear”, lediga vardagsplagg och så kallade ”separates”, det vill säga kjolar, blusar och jackor som kunde kombineras och ge illusionen av en större garderob.  Det var då som amerikanskt mode mer och mer började associeras till ord som ”sportighet” och ”bekvämlighet”. Riktig fart tog den bekväma modestilen under 1950-talet då Elvis och filmstjärnor som James Dean och Marlon Brando kom att  sätta nya sorters unga modetrender. Vad vore till exempel t-tröjan utan Marlon Brando och hans vältränade kropp i  filmen Linje Lusta? Idag är det självklart för ame

I veckans STIL fortsätter vi att undersöka hur modet i USA har påverkat oss genom åren och tittar därför närmare på Jackie Kennedy vars stil än idag hyllas och härmas. De raka, ärmlösa klänningarna, utan markerad midja i aprikos, rosa, gräsgrönt, gult, beige och vitt som fick henne att stå ut från mängden av kostymklädda män som ett skimrande smycke. De enkla plaggen utan mönster och distraherande detaljer. De få, men noga utvalda accessoarerna och de lågklackade skorna. En ung, enkel, och därmed lättkopierad, stil. Den spred sig som en epidemi, den där garderoben, som den kommande presidenthustrun Betty Ford konstaterade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

STIL kommer i några program framåt vända blicken mot USA för att se efter hur modet ser ut där, och hur det påverkat oss här. Vi börjar med att berätta om Calvin Klein, en designer vars namn många män går omkring med i sina kalsonger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För få, om någon, modeskapare har lyckats göra sitt namn lika känt som just Calvin Klein. Ett namn lika välkänt som Pepsi och Nike och som finns på allt från kalsonger, parfymer, heminredning, möbler till utsökt skräddade plagg, idag skapade av Francisco Costa. För 2002 sålde Calvin Klein sitt företag. Han började i branschen 1968 och redan året därpå prydde hans plagg omslaget av amerikanska Vogue. Hans design lyftes fram som strålande exempel på så kallad amerikansk ”sportswear”, det vill säga vardagsvänliga  kjolar, byxor och skjortblusklänningar. En arvtagare till amerikanska föregångare på området, som Claire McCardell och Halston. Calvin Klein gjorde kläder till den moderna, aktiva kvinnan som behövde lika prak

Jag är ingen vacker kvinna. Jag är ingenting att titta på, så det enda jag kan göra är att klä mig bättre än alla andra. Det sa Wallis Simpson (1896-1986), kvinnan som fick den brittiske kungen Edward VIII att abdikera från tronen 1936. En mogen kvinna vars välklädda stil åter igen hamnat i modefokus då många av de internationella modehusen satsat på ett mer vuxet och välskräddat mode till hösten. För välklädd var hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som hertiginnan av Windsor låg hon på listan över världens bäst klädda kvinnor över fyrtio år, med hjälp av modeskapare som Elsa Schiaparelli, Mainbocher, Givenchy, Dior, Balmain och Yves Saint Laurent. I veckans STIL synar vi denna kvinna närmare i sömmarna och försöker bena ut hur man skaffar sig en stil. Går det? Hur gör man? Om det talar vi med den svenska stylisten Karin Smeds. Och så berättar vi om hennes färgsprakande stora och dyrbara smycken – utgjorda av diamanter, smaragder och rubiner– som för drygt tjugo år sedan såldes

Där det har funnits mode, där har det funnits makeup, genom alla tider. Men idag hör dom ihop mer än någonsin. Modehusen lanserar speciella makeupserier för att matcha sina klädkollektioner, och kosmetikföretagen hänger på modehusens makeupartister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans STIL tittar vi närmare på det allt hetare förhållandet mellan mode och makeup. Vi pratar med makeupartisten Brigitte Reiss-Andersen, som  berättar om en tid då modellerna själva la sin makeup. Hon började som bokare på Stockholmsgruppen, men insåg snabbt att talangen låg i att hantera färg och borstar och hon blev den första betalda makeupartisten i Sverige.  Hon kom därefter att göra internationell kometkarriär, makeupartist hos Yves Saint Laurent i Paris var bara början. Idag bor hon i New York där hon arbetar med både mode och ”celebrities” . Hon har sminkat alla från Mariah Carey till Catherine Deneuve, och arbetat med världskända modefotografer som Guy Bourdin, Helmut Newton, Patric

I veckans STIL tar vi oss en titt på kopior och förfalskningar inom modet. Ett fenomen som tagit modevärlden på sängen genom att ha växt i rekordfart de senaste åren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ända in på 1970 och 80-talet var fortfarande kopior inom modevärlden en ganska liten business. Klockor, solglasögon och t-tröjor med olika märkesnamn som såldes på gatan var av dålig kvalitet, och därför oftast helt uppenbart just kopior. Idag har marknaden exploderat. Förfalskade kläder och accessoarer är billigt och enkelt att framställa – och lätt att sälja. För hungern efter fejkade lyxprodukter är stor. Massiva marknadsföringskampanjer och exponering i media av kändisars garderober, och tips om hur man fixar deras stil, har gjort exklusiva märkesnamn lika vanliga som Volvo och Coca Cola. Men om man inte har råd med äkta vara? Ja, då ligger det nära till hands att snappa upp en, ofta välgjord, kopia. Men är det verkligen okej? Bidrar det till maffiaverksamhet, terrorism och knarkhandel? Ell

Stil 080912. Rolf de Maré - rik, gay och framsynt danspionjär. I veckans STIL uppmärksammar vi en svensk man som kom att bli världsberömd genom sitt banbrytande sätt att blanda konst, dans, kostym och musik, Rolf de Maré (1888-1964).I Paris 1920 engagerade han dåtidens mest nyskapande konstnärer, musiker, poeter och koreografer med syfte att skapa ett slags allkonstverk. Fernand Léger, Nils Dardel, Francis Picabia , Erik Satie, Jean Cocteau, Rene Clair fick här stort svängrum att prova nya idéer. Det kom att få namnet Ballet Suedois, eller som vi säger här - Svenska Baletten. Mellan 1920-1925 var den det mest avantgardistiska man kunde se och höra på en scenRolf de Maré var vida uppskattad internationellt, men här i Sverige blev han hånad och utsatt för grov förföljelse i pressen. Han var öppet homosexuell, och det ansågs både olämpligt och kriminellt. Veckans gäst är Erik Näslund, chef för Dansmuseet i Stockholm och författare till den nya biografin Rolf de Maré, Konstsamlare - Ba Lyssna på alla avsnitt

Nancy Cunard (1896-1965) var ättling till rederiet Cunard, men kom att revoltera mot sin förmögna familj, och föra en kamp mot konventionerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon började med att kasta sig ut i Londons societet 1914, i början av första världskriget, med utropet : ”sprit, cynism och obegränsad promiskuitet”. Men med åren kom Nancy Cunard att aktivt kämpa mot sociala orättvisor och rasism. Hon skaffade egen tryckpress  och publicerade 1934 en banbrytande bok om svart kultur, Negro.   Hon var även den första att publicera den blivande Nobelpristagaren i litteratur, Samuel Beckett, som prisade hennes ”mod och kraft”. Författaren Pablo Neruda, en annan Nobelpristagare i litteratur som hon stöttade, hyllade hennes ”underbara himmelsblå ögon”.   Nancy Cunard blev porträtterad av otaliga konstnärer och satt modell för skulptören Brancusi, och för fotografen Man Ray.  Genom sin säregna stil, med sotade ögon och armarna fyll

Med Susanne Ljung Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

STIL har denna vecka gett sig ut bland postorder och näthandel för att se hur modet ser ut där. Vi har besökt Borås och tittat närmare på postorderkläder och människorna som arbetar på postorderföretagen. Vilka bestämmer vilka plagg som hamnar i katalogerna? Vi har även mött grundaren av Sveriges genom tiderna största postorderföretag, Ellos. Olle Blomqvist heter han. Trendighet är inget som traditionellt sett förknippats med postorderkläder, men hur ligger det till med den saken idag? I programmet berättar vi historien om hur, och varför, vi började handla kläder på postorder. Och så tar vi förstås en titt på modeshopping på nätet. Varför betraktades det till en början som en omöjlighet att där sälja märkeskläder? Dessutom tips på hur man bäst beter sig på ebay. Veckans gäst är Caroline Björkholm, trendanalytiker med inriktning på detaljhandel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gabrielle Coco Chanel (1883-1971) hävdade att kvinnors kläder självklart skulle vara lika bekväma som männens. Man måste kunna andas, röra sig och sitta utan att vara medveten om vad man har på sig, sa hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Gabrielle Chanels karriär började ta fart 1916 var det långt ifrån någon självklarhet. Men efter första världskriget började förutsättningarna för kvinnor att förbättras. Konkret brist på män gav kvinnor arbetstillfällen, bilen ersatte hästar, att sporta och sola började bli populärt. Chanel kom att erbjuda precis den sorts enkla, lediga plagg som den nya tiden behövde. Hon såg till att elegans nu blev förknippat med enkelhet. I början av 1950-talet gjorde hon comeback, vid 71 års ålder. Då återlanserade hon Chaneldräkten, en sorts alternativ till den manliga kostymen, och vann en helt ny generation kvinnors beundran. Till skillnad från andra modedesigner var hennes plagg lätta att kopiera, och hennes stil spreds därför extra snabbt. I veckans STIL berättar

Jag vill också vara vacker sa designern Elsa Schiaparelli en dag när hon som liten flicka beundrade dom prunkande blommorna i hemmets trädgård mitt i Rom. Och så planterade hon blomfrön i munnen, näsan och i öronen och la sig ner på marken för att vänta på förvandlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon blev inte vackrare, och hon höll på att kvävas istället. Men Elsa Schiaparellis närkontakt med blomfröna slutade som tur var lyckligt och blommans metamorfos, från knopp till konstverk, var Elsa Schiaparellis ledord. Hon glömde aldrig sin barndoms trädgård. Den här veckan handlar Stil om hur blommor påverkar kreativiteten. Både när det gäller modedesign och hur vi låter våra trädgårdar se ut. Vi berättar historien om Orkidén i Vinterlandet, Svensk Tenns stora namn Estrid Ericsson och så tittar vi på hur sommarens blommigaste klänning ser ut, skapad av svenska modeskaparen Carin Wester. Under 1900-talet har varje årtionde sin egen modeblomma. På 30-talet såg man röda och gula b

Veckans STIL ägnar vi åt den spanske modemästaren Cristobal Balenciaga (1895-1972), vars namn än idag väcker respekt och beundran. Framför allt håller många designer honom, och hans tekniska briljans högt, och han kallas därför ofta för en designers designer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Balenciaga skapade inte bara en stil, utan även en teknik. Han var arkitekten inom haute couture”, som den franske modeskaparen Hubert de Givenchy sa. För många är namnet Balenciaga idag snarare förknippat med märkets chefsdesigner Nicolas Ghesquière,  som vunnit både uppmärksamhet och applåder genom sin förnyelse av märket. Och för att ha lanserat den populära väskmodellen med metallspännen och långa slängande fransar som kallas för ”motorcykelväskan”. Men även Nicolas Ghesquière har inspirerats av grundarens design och använder sig av husets arkiv, för Balenciagas design är tidlös. I programmet berättar vi mer om den mystiske man som skydde både press och PR,

Även den här veckan befinner sig STIL i Paris för att försöka ta reda på vad som gör just Paris till modets mesta stad. Den här gången tar vi oss en titt på hur man här marknadsför, och slår mynt, av modet. Vi har träffat fyra personer som, på olika vis, arbetar inom modesfären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi börjar med att besöka den grafiska designduon MM Paris som arbetar med både konst och kommers. De har jobbat för franska Vogue och gjort framgångsrika reklamkampanjer för stora modehus som Calvin Klein, Balenciaga och Stella McCartney. Men de gör också konstfulla videos (bland annat  till Björk) och arbetar med formgivning av böcker. De har en så pass egen och udda stil att deras arbeten regelbundet ställs ut på konstgallerier. Hur tänker de? Och varför vill så många i modebranschen arbeta med just dem? På Maison Martin Margiela möter vi svenska Ingrid som berättar om fördelar med att arbeta på ett modehus där alla betraktas som lika viktiga. Martin Margiela själv visar sig nämlige

Bienvenue á Paris! Denna vecka (och nästa vecka) befinner sig STIL i Paris för att ta reda på varför Frankrikes huvudstad kommit att bli modets mesta stad. Varför förknippas just Paris med mode? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beror det på Charles Fredrick Worth, som var först med att inse att mode är så mycket mer än bara kläder då han slog upp dörrarna till sitt modehus 1858 i Paris? Något som han för övrigt gjorde i samarbete med en svensk affärsman vid namn Otto Gustav Bobergh. Eller måste vi söka oss ännu längre bak i historien för att finna svaret? Vi träffar Anne Valèrie Hash som förra året valdes in som ny medlem bland skaparna av haute couture, en form av mode som under många år har ansetts som döende. Men kanske är det precis tvärtom. Dessutom besöker vi Fondation Pierre Bergé et Yves Saint Laurent, där vi får reda på vikten av att arkivera plagg skapade av Yves Saint Laurent. Och så möter vi hängivna samlare av skräddade plagg

Idag blir alltfler modeskapare föremål för både dokumentärer och drama. Både Marc Jacobs och Karl Lagerfeld har nyligen varit föremål för genomarbetade dokumentärer om sina liv och arbeten. Och Coco Chanels liv håller på att dramatiseras i hela tre nya spelfilmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men filmen har länge flirtat med modebranschen, även det varit ett förhållande där det ständigt smågnabbats, och tjuvnypts. Inte minst mellan filmen professionella kostymörer och modedesigner. Det har dock inte hindrat modeskapare som Chanel, Givenchy, Paco Rabanne, Yves Saint Laurent, Ralph Lauren, Armani och Marc Jacobs att göra kläder för olika filmer. Kläderna i filmerna är inte minst det som många gånger lyft fram skådespelare genom tiderna, och gjort dem till så kallade stilikoner. ”Om kläderna gör mannen , så är det sannerligen scenkläderna som gör skådespelarna”, som Audrey Hepburn sa. Den skådespelare som kanske tydligast av alla illustrerat vilket genomslag just kläder på film kan f

Karl Lagerfeld är modeskaparen som dragit upp riktlinjerna för hur man idag marknadsför mode genom att odla sin personliga image. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När H&M hösten 2004 lät Karl Lagerfeld göra en kollektion för märket var det nog inte många som skulle kunna berätta vad som är utmärkande för Karl Lagerfelds design på Chanel. Men desto fler visste hur han såg ut – ständigt klädd i svarta byxor och kavaj, vit skjorta med hög stärkt krage, vitpudrad hästsvans, svarta solglasögon och fingrarna fulla med stora silverringar. Många känner dessutom till hans förmåga till snärtiga repliker som, till synes utan ansträngning, flyger ur hans mun. Fast bakom allt detta döljer sig en slipad man som, genom sitt idag 26 år långa samarbete med modehuset Chanel, lagt grunden till hur man framgångsrikt pumpar liv i gamla, halvdöda, modehus. Sedan Lagerfeld tog över designen på Chanel tillhör modehuset världens mest lönsamma lyxmärken. I veckans STIL berättar vi mer om ”Kaiser Karl&rdquo

Axelvaddar. Moln av tungt doftande parfymer. Den nya uppfinningarna hårmousse och hårgelé. Hemstickade tröjor, bollfransar och volangkjolar. Fluorescerande makeup och kajal på killar.Neonfärger.Powerdressing. Tv-serier som Dynastin, Dallas och Miami Vice. Popgrupper som Soft Cell, Spandau Ballet och Lustans Lakejer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans STIL  blickar vi tillbaka på ett decennium som återigen börjar dyka upp i modesammanhang, det tidiga 80-talet. Det var en tid som både präglades av ”gör-det-själv” - mode och en begynnande märkesmedvetenhet. För det var då som märken som Armani, Ralph Lauren och Calvin Klein började byggas upp, stort. Men det var också då som modefärgen svart började att gälla, igen. I veckans STIL undersöker vi vad vi egentligen hade på oss, är det verkligen något att dra fram ur garderoben igen? Vi möter dåtidens stora fotomodell Rossana Mariano och pratar med en av vinnarna av dåtidens svenska modepris. Och så träffar vi discokungen Sidney

Modeskaparen Jeanne Lanvin (1867-1946) var både en kreatör och entreprenör som på egen hand skapade och framgångsrikt drev ett helt litet modeimperium i Paris under mer än femtio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag har Lanvin fått ett nytt uppsving genom den hyllade designern Alber Elbaz, men kvinnan bakom märket har blivit mer eller mindre bortglömd. Men nu börjar man så smått omvärdera Jeanne Lanvin, vars design inte ansågs lika radikal och nyskapande som den av hennes kollegor, som Chanel och Schiaparelli. Men hantverket var utsökt, och genom sitt affärssinne kom hon med tiden att skapa ett livsstilskoncept med mode, parfym och inredning. 1925 hade hon mer än 800 anställda, plus försäljningspersonal. Modemässigt höll hon sig till en stil plockad från 1700-talet, en klänningsmodell, kallad för ”style de robe”, men anpassad till modern tid. Plaggen var ofta fyllda med intrikata broderier, inte minst pärlbroderier, och avancerade och konstfulla applikationer. Det var mycket smic

Att skaffa sig en ny liten topp, en blus eller tröja, varje fredag inför kvällens festande, är idag inget ovanligt. Idag shoppar vi fler plagg än någonsin, och oftare. Och att hitta nyheter i butiken har blivit allt viktigare. Men när satte modeshoppingen egentligen igång? Och hur gjorde man förr? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans STIL tar vi en titt på modeshoppingens framväxt. En aktivitet som redan från början kom att beskrivas som något farligt och destruktivt som kvinnor ägnade sig åt. Vi tar en guidad tur genom tiderna och utröner hur det hela började. Var det symaskinens fel? Eller modetidningarnas? Vi har träffat Margot Fallai, kvinnan som på 1970-talet introducerade boutiquen med exklusiva modemärken i Sverige. Idag fortsätter hennes dotter Maruschka på samma linje. Henne har vi också träffat. Dessutom hänger vi på butiken Herr Judith, en secondhandbutik för herrkläder, och tar reda på vad personalen i modebutiken egentligen tänker om oss kunder. Modebutiken Blackmarket berättar