Staden Podcast

I vårt tredje vykort från vår resa genom fem nordamerikanska städer har vi kommit till Chicago. Vi åkte ut till Oak Park. Frank Lloyd Wright förde sin särskilda prärie-arkitektur till perfektion i villaorten Oak Park strax utanför Chicago decennierna omkring 1900. Det var ett konservativt och välmående samhälle, där Lloyd Wright ritade hus till sina närmaste grannar - idylliskt intimt med eldstaden i mitten kring vilken kärnfamiljen skulle samlas. Men efterhand blev husen utsträckta, urbana - med Chicagos rutnät integrerat i huskroppen. Lloyd Wright stod inte riktigt ut med det ombonade villalivet, utan revolterade genom en serie anmärkningsvärda skandaler. Bland annat drog han till Europa med hustrun till en av sina klienter, Mamah Borthwick Cheney, och förstörde därmed både sin familje- och yrkesposition i ett enda slag.Mamah Borthwick Cheney skulle 1914 falla offer för ett av USA:s mest uppseendeväckande massmord. Det förändrade också för alltid Lloyd Wright liv och arbete. Det finns en före och ett efter

Det är är vårt andra vykort från vår resa genom USA. Det kommer från staden Savannah i Georgia i sydöstra USA. En sida som blivit tydlig när vi rest genom amerikanska städer är de historier som finns under ytan. De man kanske inte talar om. I Savannah är en av de historierna den om slavhandeln och slavekonomin som var en av orsakerna till dess välstånd. Vi träffade Ellen Harris director of urban planning and historic preservation i staden. Vi följde henne in på de bakgator som kallas ”alleys” i andra städer men som här heter ”lanes” för att det låter lite finare, vidare till det nybyggda Ellis Square i turistkvarteren där det står ett tegelhus där slavmarknaderna hölls och till en urban legend i magasinen nere vid hamnen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi träffade William Holman i en övergiven industribyggnad på Greenmount Avenue i Baltimore. Greenmount avenue ligger i skärningspunkten mellan fyra grannskap. Två av dem en del av det väldigt fattiga och "under-invested" East baltimore. Han vill skapa ett maker-space där. I vanliga fall är ett maker-space en plats där konstnärer eller entreprenörer får plats att arbeta och låna verktyg. William Holman vill att hans maker-space också ska vara en mötesplats för de grannskap som ligger i närheten, där arbetslösa, eller undersysselsatta, de som skolan har svikit, de som ramlat mellan alla staden vanliga institutioner kan landa, få en plats, lära sig något som kan ge dem ett jobb eller starta ett företag.För honom är ett maker-space en ny institution. Som kyrkor, skolor och bibliotek. Platser öppna för alla. Där folk av olika kulturer och klasser kan mötas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Resor börjar med böcker och kartor på ett bord. Förväntningar på och föreställningar om platser man ska besöka. Vi väljer några av de böcker och kartor som vi kommer att packa ner i väskorna på vår USA-resa.Essäisten Rebecka Solnit är en av våra ledstjärnor längs vägen. Hennes bok The Infinite City: A San Francisco Atlas är en bok och en karta som sammanför företeelser och korskopplar fakta så att nya kartor framträder. Solnit ställer frågan: "I wonder how it is that visitors can be so sure they saw what they were suppose to see". Boken A people's Guide to Los Angeles har samma ambition. Adresserna är exakta men händelserna som kopplas till dem är de som osynliggjorts. För en atlas är också politik; makten att bestämma vad som är viktigt. Den till synes banala byggnaden på en parkeringsplats var en gång platsen för polisens stormning av ett Svarta pantrarna möte. Historien stiger upp till asfaltsytan. Inför Chicago läser vi boken Architecture and Capitalism och lär oss hur den amerikanska staden så som den ma

I det här avsnittet av podcasten hör vi Per Juhlin läsa de tre första kapitlen i Håkan Forsells bok Bebodda platser – studier av vår urbana samtidshistoria.Håkan berättar:Jag ville ge en bild av de första intryck man kan få när man börjar studera en stad som Baltimore.Den senaste tiden har Baltimore figurerat i rubriker och på löpsedlar, våldsamma demonstrationer och kravaller har rasat på gatorna i de fattigare delarna av staden och har för världens ögon blivit en skådeplats för polisvåld, rasism och till synes oöverstigliga samhällsklyftor. Sanningen är dock alltid både mer komplex och mer konkret än vad nyhetsmedia ofta kan förmedla.Den stad jag lärde känna var ett kämpande samhälle, där människor och organisationer kunde göra stora uppoffringar för att bygga en fungerande, hoppfull stad som inte skulle kännetecknas av ras- eller klassmässiga gränser och spänningar.Men allt som oftast kom förväntningarna och insatserna på skam. En våldsam vålnad tycktes vilja väcka motsättningar till liv. Jag försökte förs

Podcasten Staden gör följetong om fem städer i USAI juni ger sig podcasten Staden av till USA för att spela in en serie avsnitt om stadspolitik, konflikter och utmaningar i fem nordamerikanska städer. Genom Baltimore, Savannah, Chicago, San Diego och Los Angeles ska podcasten söka den nordamerikanska stadens liv som det ser ut 2015, men också– som podcasten alltid gör – backa tillbaka in i historien för att förstå vad som format de här städerna, städer som i flera fall är städer som vi i Sverige möter i fiktion och på nyhetsplats men utan att få en djupare förståelse för.Under vår resa i juni kommer vi förmedla kortare intryck i ljud, text och bild och i augusti kommer de första hela avsnitten från resan.Vi har valt städer som är olika till storlek, och när det gäller klimat, geografi, befolkning och kultur – för att fånga det breda spektrum av stadsverkligheter i USA, men också för att få syn på det som är gemensamt för USA:s städer idag. Frågor om stadsplanering, miljö, migration, makt och politik.Vi har oc

85 procent av Warszawas byggnader förstördes under kriget. Hitlers order var tydliga: staden skulle utplånas. I återuppbyggnaden efter kriget var stilar och arkitektur ett ämne som berörde alla. Lika självklart som guld i Alaska, skrev Leopold Tyrmand. Här fanns nu tabula rasans, det rena bordets, möjligheter. Att få starta på nytt. Att resa sig, och ta revansch.I den gamla staden orkestrerade kommunistpartiet en rekonstruktion av 1700-talets palats och adelshus. Den gamla stan byggdes upp på ett sätt som det aldrig hade sett ut. Det var det förindustriella Warszawa – upplysningens stad, en stad ännu orörd av 1800-talets kapitalismen och industriarbete. 1800-talet var helt utbländat. I övriga staden rådde både modernismens och stalinismens storhetsperioder; de utkämpade en kamp som präglade Warszawa i grunden. Det blev en strid med livsfarliga ställningstaganden, ideologier som kunde knäcka yrkesmänniskor och ge dem yrkesförbud.I Wola – där det judiska ghettot låg – kan man i dag se gator försvinna och dyka u

Kontrasterna kunde knappast vara starkare: Vi reser tåg genom en avfolkat skogsbygd i Sverige, men anländer strax till en av världens rikaste städer och möts av en skyskrapslinje som prövar ett nytt tecken – ett nordiskt Dubai? För Oslo är annorlunda, välmående och rik. Akerselva delar fortfarande staden, men inte mellan borgare och arbetare som det var en gång, utan snarare som urmodern till en samtida delningslinje: mellan inre by och drabantstad, mellan de som gjorde lyckade bostadsklipp och de trångbodda, mellan generationer, mellan de som är uppkopplade mot stadens överflöd och de som inte är det.Gamla Kristiania var den kanske minst reglerade av Europas huvudstäder under sent 1800-tal. Staden har vuxit stycke för stycke, varteftersom mark har sålts och planlagts. Det har skapat olika stadsdelsmiljöer, varierande och färgstarka. Men i dag finns det röster som menar att Oslo är präglad av ”zombie-urbanism”; att stadsutvecklingen inte längre har några lokala rötter utan är ett urbant system tömt på vanligt

Berättelsen om Borås har de senaste tio åren stigit fram som en succéhistoria om en stads förvandling från en trist, regnig förlorare till en innovativ vinnare. Med street-art-festivalen No Limit, med skulpturer i staden och med den gamla funkisfabriken i Simonslands förvandling till Textils Fashion Center.Vi reste till Borås för att skrapa på ytan på den berättelsen. Där träffade vi Yankuba Daffeh, projektledare på Brygghuset och Elin Stavåsen Broqvist och Nathalie Lycén, som efter EU valet 2014 bestämde sig för att starta rörelsen Borås Tillsammans. I samtalet med dem träder en annan stad fram, en stad som faller isär, där landsbygdens orter liksom stadens förorter har hamnat utanför framgångssagan. En rik stad är poänglös, säger Yankuba Daffe, om medborgarna inte kan hålla samman.Textilindustrin i Borås var på många sätt unik. Den skiljde ut sig från både textilindustrin i Norrköping och Malmö. På sätt och vis kan man nog säga att den var mer kopplad till det urbana, till staden. Om textilindustrin i Norrk

Budapest är en centraleuropeisk ikon som omfamnades kulturellt och estetiskt i pärlbandet av städer som återvände till historien efter järnridåns fall. Men i dag skymmer den nya politikens symbolkamp sikten för den verkliga staden. Det högerpopulistiska och nationalistiska regeringspartiet Fidez och primärministern Victor Orban bedriver en intensiv omgestaltning av huvudstaden politiska rum. Statyer och monument byter plats, nya kommer till och offentliga byggnader anpassas till en historisk idealbild, från 1860-talet eller mellankrigstiden. Då Ungern var som mest sig själv och stod upp mot Västeuropas svekfullhet.Vi reste ett stadslandskap som rör sig i cirklar kring sitt förflutna snarare än förändras framåt. Men samtidigt träder ett motstånd fram i det slitna stadsrummet, bland ruinbarer och dissidentträffar, i de allvarliga kvarteren. Staden erbjuder hålrum och möjligheter till gerillaaktig gästfrihet och konspirativa iscensättningar bortom maktens blickar.Vi har också begett oss in i de gamla människorna

Owen Hatherley är en brittisk arkitektur- och kulturjournalist som i flera böcker och artiklar har gått till angrepp mot den stadsbyggnadsregim som växt fram i Storbritannien under 1990- och 2000-talen. Framför allt har Hatherley hårt kritiserat hur arvet efter det brittiska välfärdssamhället och den modernistiska eran inom planering och arkitektur har förvanskats och deformerats. Det har fått till följd, enligt Hatherley, att brittiska städer missuppfattar vad det är som får dem att fungera, fysiskt och socialt.I vårt samtal med Owen Hatherley talar han bland annat om hur man kan bryta mot alla regler som Jane Jacobs ställde upp för blandade stadskvarter – och ändå få levande miljöer – som vid Elephant & Castle i London. Han talar också om sitt besök i Flemingsberg utanför Stockholm – förundras över de stadsvärden som finns där, men också att man inte har insett vad som är Stockholms verkliga problem. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Livepodden under Tempo Dokumentärfestival – som i år hade Staden som tema – samtalade vi om grannskap, den minsta gemensamma beståndsdelen för stadsliv och lokal administration. Grannskapet är ett sätt att i en stad mejsla fram en by, med dess sociala kontroll men också dess oundvikliga mångfald, den givna handen.Vi rör oss mellan grannskap som vuxit fram underifrån, bland de inflyttade och boende – och de som minutiöst planerats på kommunkontor, där arkitekterna såg det som sin uppgift att återinföra en känsla av sammanhang hos de moderna medborgarna. Vi diskuterar hur sociala behov och önskningar kan skapa gränserna för en lokal miljö.Men också hur det förlorade grannskapet kan utgöra en stark nostalgisk kraft för att ladda samtidens utveckling med mening. Och hur grannskapet i vår tid formas med utgångspunkt i individens önskemål, och hur man i förlängningen av det kan se det inkluderande grannskapets upplösning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi återvänder till Istanbul och tar det långa steget från basarernas myllrande motståndskraft till megaprojektens brutala framstegsfilosofi: en kanal som gör den Europeiska delen av Istanbul till en ö, världens största flygplats och en tredje bro mellan Asien och Europa.Istanbuls ekonomiska historia börjar inne i basarerna på stadens södra kulle. Det urbana livet kretsade kring moskén, marknaderna och det allmänna badhuset. Här fanns också den gamla institutionen "vakif" (arabiska: "waqf") som utgör stadens fasta kärna, med byggnader och verksamheter skyddade från förändring genom religiös lagstiftning. Med 1800-talet kom de västerländska stadsbyggarna till Istanbul, med know-how och pengar. Staden skulle bli som Paris, vakif-systemet var omodernt, privat ägande blev tillåtet. Istanbul i det Osmanska väldet vände sig västerut.Väst mötte öst. Istanbuls stadsutveckling är en historia om det mötet, fortfarande. Basarerna är en verksamhet som bygger på familjenätverk, överenskommelser och löften. Basarerna är en

Vi vandrar upp till stadsdelen Dolapdere i det historiska Istanbul och ser hur det blå plåtstaketet som stakar ut gränsen för rivningarna rycker allt närmre. Trä- och stenhusen som står lutade mot varandra på höjden i denna Gecekondu kommer snart att vara borta. Liksom dess invånare. Det pågår en urban utrensning och massförflyttning i Istanbul. En miljon Istanbulbor står inför hotet att förlora sin bostad. Tarlabasi, Sulukule, Dolapdere, Sarigöl är bara några av namnen på de stadsdelar där det styrande AKP-partiet genomför sin stadsförnyelsepolitik. Mot små ersättningar drivs invånare mot det statliga bostadsbolaget Tokis nybyggda massprojekt i stadens utkanter, hem de sällan har råd med. Fastighetsekonomin har pumpat upp Istanbuls tillväxt genom urban förnyelse av centrala stadsdelar och ständig nyproduktion i periferin. En svällande stadskropp som äter upp sig själv.Istanbul har på sjuttio år gått från liten storstad på en miljon invånare - full av rumsliga håligheter och tidsfickor - till en av Europas st

I arkitekten Victor Hortas jugendvaruhus i Bryssel ligger The Comic Strip Museum - Serietidningsmuséet. Bryssel är en stad som är serier. Under de stadsvandringar med serietema som muséet anordnar möter man seriefigurer som muralmålningar och statyer. Och flera av serierna utspelar sig också i just Victor Hortas varuhus. Det är en kultur där två världar – den verkliga och den tecknade – ständigt flyter samman.Få medium lämpar sig så väl för att bygga världar och föreställa sig nya - annorlunda, dystopiska, utopiska – som serietecknandet. Till skillnad från filmen är det läsaren som bestämmer hastigheten, och till skillnad från litteraturen har man bilder till sin hjälp.Det tidiga serietecknandet var ett parisiskt fenomen som dyker upp efter den franska revolutionen. Ett upplysningsredskap. Ett sätt att dra det nya samhällslivet ut i ljuset med satiren och karikatyren. En stad där det smutsiga, överdriften, hopplösheten, det monstruösa skulle visas upp i "berättelser utan ord". Stadens motsägelser – dröm och m

Årets sista avsnitt av podcasten Staden reflekterar vi över några av de frågor som lyssnare har ställt oss om städer, stadspolitik, stadstrender och stadsfenomen.Var slutar staden och var börjar landsbygden? Är det alls meningsfullt att prata om att över 50 procent av världens befolkning bor i städer när i stort sett alla landskap och samhällen i någon mening är inbegripna i en urbaniserad ekonomi och logik? Om man istället försöker se staden och landsbygden som sammanhörande kvaliteter, länkande på otaliga sätt, så kanske det också går att återvinna en produktiv närhet till naturen i stadslivet - och att återskapa ostronreven utanför städernas kuster.Vad gör den digitala tekniken med våra städer? Den öppnar den för nya prylar – gadgets – på våra trottoarer och torg. Som lampbrellan: korsningen mellan en lykta och ett paraply. Eller ipavement: intelligenta trottoarer på Puerta del sol i Madrid. Men här lurar också övervakningssamhället. Staden som samlar information om vad du gör, vad du gillar och vad du sku

Vi reser igenom det pärlband av stora städer som idag kallar regionen Ruhrstadt: Dortmund, Bochum, Essen och Duisburg i västra Tyskland på gränsen till Nederländerna. En gång hette det kolkvarteret och var en av Europas första metropolregioner. Innan begreppet fanns. Idag är idén om städer som regioner en snabbt växande idéströmning. Men skickar idén om regioner in städer i anonymitet och gynar det egentligen bara den starkaste staden? I Ruhrstadt tycks man ha lyckats men vägen dit har tagit 100 år.Vi har också sett hur städerna i Ruhr formats och byggts från små byar, till städer uppdelade mellan privatlivets skira gardiner och arbetslivets stenkol, däremellan ingenting, inga offentliga rum. Men däremot ett starkt föreningsliv. Fotbollen är livsviktig. I det påminner kolkvarteret Runhr om sina nordengelska motsvarigheter. Även traditionen att föda upp och träna brevduvor delar man.Vi har åkt bil – som Kraftwerk – genom ett stadslandskap som är som en roadmovie. Där den kreativa industrin nu ersatt kolbrytnin

Det nyrenoverade Rijksmuseet berättar den officiella historien: Amsterdam är världens mest liberala och toleranta stad. Det började redan på 1500-talet då staden hämtades upp ur havet. Ett platt land med en platt organisation. En allt rikare handelsstad som lockade drog till sig rikedom och ungdom och som lämnade det hierarkiska katolska Europa efter sig. I denna anpassade berättelse går det en rak linje till 1960-talets Amsterdam. Provo-rörelsen som med sina vita stadsplaner vände upp och ner på idén om vad en stad kan vara och ska göra. Fran till de sju dagarna när John Lennon och Yoko Ono tar in på Amsterdam Hilton för sin långa Bed-in för fred. Men mer vi cyklade på Amsterdams gator och obehindrat tittade in i de 400 år gamla enfamiljsuhusen längs kanalerna, liksom i de nybyggda i hamnområdena, desto mer började den här toleransens stad framstå som en idyll – en liten bild. En livsföring som i sin transparens också sade: ”Se på oss, vi är oförvitliga, öppna, moraliskt högtstående, asketiska och inte prål

Urbaniseringen är snabb och skoningslös till Alexandria, Egyptens andra största stad. Arbetslösheten växer på landsbygden och i Alexandria rivs ett kolonialt, men också ett mångkulturellt, byggnadsarv från slutet av 1800- och början av 1900-talet för att ge plats åt undermåliga höghus och informella bostadsskrapor.Staden förmår inte expandera annat än uppåt. Geografiska förhållanden, lyxiga semesterorter och Egyptens centralstyrda stadsplanering ligger i vägen.Vi mötte en stad som en gång dominerade Medelhavsvärlden och förbindelsen mot Asien, ett lärdomscenter, en hamnstad som samlade folk och kulturer inom sin långsträckta stadsväv. Bomullsindustrin och Suezkanalens investeringar kom att prägla det koloniala arvet. Alexandria: staden för såväl orientalism som funktionalism. Men spåren suddas ut.Vi tog rygg på journalisten Rebecka Gordan som arbetat med Färgfabriken och Svenska Institutet i Alexandria för att skapa mötesplatser för arkitekter, medborgare och lokala myndigheter att finna lösningar tillsammans

Vi kommer till Malmö. Det är 1973 och staden är en socialdemokratisk supernova. Kockums bockkran var hög som Cheopspyramiden och Bob Houghton hade vinterregn i sitt långa hår när han anlände med flygbåten från Köpenhamn. Lugnet var rivet och spårvagnarna lades ned. En epok var fulländad, och gick därför under. För är inte förändringen socialdemokratins livsluft?Vi tog en politisk promenad i Malmö och sökte efter den socialdemokratiska stadens berättelse och verklighet. En sossestad som älskade att hata de täta klasskillnaderna. Kloss i kloss ligger stadsdelarna, främmande för varandra, beroende av varandra. Från Solidar till Domus, från småbutikerna till Kronprinsen, från Augustenborg till Västra Hamnen löper en historia om socialdemokratisk stadsförändring, ibland innovativt solidarisk, ibland traditionellt uteslutande. Och i stadens hjärta brottas MFF med samman fråga: Vad är fotbollens syfte? Vad är samhällets syfte? Att vara bäst till vilket pris som helst - eller att skänka mening, och kanske glädje, åt