Staden Podcast

De senaste åren - och särskilt sedan den ekonomiska krisen 2008 - har stadsutvecklingsfrågor kantats av olika former av ”aktivism”: social kritik, handgripliga protester, ockupation av offentliga platser. Vi frågar hur aktivismen egentligen har utvecklats från 1970-talets politiska protester till dagens mer svårdefinierade engagemang. Var gränsar aktivism till lobbyism? Eller turism?Från gatuprotesterna i Brixton 1981 och 1985 till den alternativa organisationen "Sink Mediaspree!" (Media Spree Versenken!) i Berlin under 2000-talet har aktivismen kunnat inordnas i två olika delar: de som å ena sidan kräver det grundläggande; de förtryckta, de hemlösa, de som är förföljda på grund av kön, religion eller etnicitet och de som å andra sidan ser staden som begränsande för deras möjligheter att växa och som strävar efter förändring för mer livsutrymme och kreativitet. Sällan mötas de båda.Men kanske finns det en aktivismens framtid där de alternativa lierar sig med de maktlösa.Vi har också pratat med ekonomhistorike

Investeringar i kollektivtrafik har i dag blivit de största utgifterna för globala städer. Asiatiska metropoler ligger i topp när det gäller spårlängd. Men i Paris åker flest andel invånare kollektivt. Vi satte reste genom Paris urban transit-nätverk. Upplevde tre generationer av samfärdsel - från den klassiska metron som sköt passagerna 500 meter i stöten under jorden, via RER-sträckningarnas visioner om ett Storparis med nya städer och satelliter i regionens utkanter, till det kommande ”Grand Paris” som uppfinner nya linjer och förbindelser, skapar hubar och noder.Men i mellanrummen märks trafikvisionerna inte av. Genom Pierrefitte-Stains och de nordafrikanska marknaderna i Saint-Denis planeras inga noder eller hubbar. Vi gick genom slitna trädgårdsstäder och frågade oss om inte städer mer borde planeras för de som stannar kvar. För de som rör sig mellan verkliga platser - och mindre för kapitalströmmar på en tramway i ett globalt och platslöst tillväxtrum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more in

Ett drygt decennium efter andra socialistiska städer kliver Belgrad fram och ser sig om efter en ny plats i världen, nya löften och nya förbindelser - mot Istanbul, mot Wien. Men problemen vägrar att ge vika. Kontrasterna i stadsmiljön är dynamiska och såriga, brist och korruption lurar alltjämt runt hörnet. Men på topplistorna över investeringsvänliga och klubbdunkande städer stiger Belgrad snabbt. Positionen som ”inte-riktigt-Europa” och ”nästan-Asien” är attraktiv i sin oförbindlighet. Men man får akta fingrarna, för dörrar kan slå igen från bägge håll.Vi tittade närmare på sydöstra Europas svarta får. Kryssade mellan informella förorter, socialistiska superblock och det nya, spektakulära Waterfront Development vid Donaus hamn. I skjulen längs Sava samlas Serbiens bråte till Balkanschlagers på Casioorgel. Och i Energoprojekt filmsal i Novi Beograd vaknar ett spöke från efterkrigstiden ur sin dvala och blåser för ett ögonblick liv i det gamla kosmopolitiska Jugoslavien. Hosted on Acast. See acast.com/privac

Villastaden är en provocerande plats, liksom en plats för drömmar. Vi undersökte fiktionens filter som ligger över bilden av och idén om småhuslivet. Men också tillbaka i historien, till småhusets sömlösa övergång från ruralt produktionsinriktat egnahem till den konsumtionsvara som villan blivit. Vi hamnade i utkanten av Västerås, i Hässelby villastad byggd av Småstugebyrån i allians med Sparbanken och till en av Sveriges mest utspridda städer, Linköping. Podcasten Staden är ett samarbete mellan tidskriften Arkitektur och Sveriges Arkitekter. Staden produceras av Beppo Ljudproduktion. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om städer och trauman. Elfte september 2001 förändrades New York. I Theresienstadt går ett spöke från andra världskriget genom staden. Podcasten Staden ett samarbete mellan tidskriften Arkitektur och Sveriges Arkitekter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren kan vara en plats, kanske även en stad. Vi åkte till Halmstad och den halländska kusten som i decennier tagit emot soltörstande inlänningar för några veckors salta dopp och värme. Badhytter och tältstäder utgjorde länge tillfälliga sommarkvarter för rationell industrisemester snarare än hedonistiska utsvävningar. Billigt och tillgängligt för alla - eller i exklusiv enkelhet, som Bruno Mathssons sommarvilla av korrugerad plast och stålpinnar nedslagna i sanden.Men när Halmstad satte sig vid uteserveringarna och alltmer fixerade planerna mot havet och sommaren glömde den sin åretrunttillvaro. Den som kanske snarare vände sig inåt landet, vid Nissans stränder. Vi lät författarinnan Klara Johansson och tidsmaskinen ta oss tillbaka till 1910-talets Halmstad där en ursprunglig dansk landskapsuppfattning ännu genomsyrade stadens självbild. Vi besökte också sommarstäder vid de bulgariska och kroatiska kusterna, som med statssocialistisk arkitektur gav makt åt massorna över fritiden. Och Benidorm, där Madrids

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Staden – ett samarbete mellan Sveriges Arkitekter och tidskriften Arkitektur. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mitt i Västerås ligger stadens Gå-City. När det skapades kring 1970 med varu- och parkeringshuset Punkt som sin självklarast lysande stjärna var Gå-City ett svar på bilens intåg i den svenska staden. Här skulle den gamla stadskärnan ta upp kampen med de nya storköpen. I Västerås liksom i många svenska städer innebar den nya urbana efterkrigskulturen att varuhusen tog över stadskärnorna och förvandlade dem till "citykvarter", ett ord som föddes under 1950-talet. Och över hela Västerås city skulle man kunna gå fritt. Varutransporterna skedde under jord och gatorna var uppvärmda på vintern. Vi har gjort som Hennes & Mauritz-grundare Erling Persson, som startade sin första butik i Västerås 1947, vi har gått "där pengarna och påsarna går".Med början i Västerås följer vi handeln och gåendet i städerna. Ska att gå alltid vara detsamma som att handla? Eller finns det ett motstånd i själva gåendet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Uppsala, bakom slottet ner mot slätten, ligger sjukhusstaden. Akademiska sjukhusets område är i dag lika stor som den gamla staden i Uppsala. Nu vill man bryta isoleringen, bli en integrerad del av staden. Kanske var det också därför man släppte in TV3 att spela in reality-serien ”Sjukhuset” som nyligen inneburit att sjukhuset stämts för integritetsbrott. Kanske finns det något monstruöst i den rationellaste av miljöer?Sjukhusen har alltid legat som en annan värld i våra städer. Men de har likväl alltid präglat dem. I Vänersborg har de stora institutionerna skapat en särskild stämning. Så också i Vadstena. På samma sätt som industrierna i industristäderna. Sjukhus byggs för att byggas till. Det finns i deras DNA att de ska växa och bli stora. Historien ska förkastas när nya avdelningar läggs till och sjukhusstaden växer. Ibland har sjukhusen ätit upp hela omgivningen, som Johns Hopkinssjukhuset i Baltimores Downtown. Eller Dalens sjukhus i PC Jersilds Babels Hus och i tv-serien med samma namn. Följ med till

I det här avsnitts av podcasten staden har vi rest till Borlänge för att träffa stadsarkitekten Arne Ludvigsson. Arne tog oss runt mellan stadens byar i en gammal Opel Corsa. Ända sedan 1895 har de kommuner som idag utgör Borlänge kommun varit platser där framtiden manifesterats om och om igen.Staden har snabbfotat sig själv genom 1900-talet. När Domnarvets järnverk växte till pekades den lilla Borlänge by intill järnvägsstationen ut som en plats för en rutnätsplan. Där börjar Borlänges moderna historia. Modernare än det mesta i Sverige. Vi har åkt till en av Sveriges finaste trädgårdsstäder, Bergslagsbyn, ett kapell av Sigurd Lewerentz där klockstapeln fick byborna att rasa, ett av funktionalismens första hus, en Konsum på Sveatorget, ett kommunhus som ser ut som ett litet Versaiile från 1930-talet. Vi har följt kooperationen genom Borlänge, och sett en berättelse om hur den stora handeln först flyttar in i staden, sedan försvinner ut till Cupolen och nu senast till det nyligen invigda Ikea. Inne i Borlänge

Under staden mullrar en motor, det är avloppssystemet. Det är det som gör att staden, och vi överlever. Vi klev in på Henriksdals Reningsverk i Nacka som tar hand om stora delar av Stockholms avloppsvatten, 320 mil avloppsledningar, 250 000 kubikmeter avloppsvatten per dag. Städernas avloppssystem, Victor Hugo kallade dem för stadens cyniker, döljer inget, avslöjar allt. Det blev också stora system. Ett system som alla obligatoriskt anslöts till. Avloppssystemet är ett eko, en spegel av staden ovanför. Ett stort gemensamt projekt under jord som snart, när allt fungerade blev osynligt.Vi har klivit ner i de där avloppsbrunnarna och försökt fånga staden som vi inte ser. Dykt upp i staden som saknar avlopp, Coloradobonden som tog emot skiten från New York när alla andra vägrade, ställt frågan om det står ett slag om rätten till staden också under jord och sett en framtid där de osynliga systemen kanske måste börja bli mer synliga igen. Om inte allt ska korka igen.http://staden.arkitekt.se/stockholm-forgreningar-