Stil

Parfymerade brevpapper, vacker handstil och smäktande kärleksbekännelser ett brev kan innehålla stora känslor och även en hel del stil. Men vi skickar inte längre handskrivna brev till varandra i samma utsträckning som vi en gång gjorde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det sägs att författaren Oscar Wilde på sin tid brukade sitta i sitt hem på Tite Street i London och arbeta med sin korrespondens, men när han var klar brydde han sig inte om att gå till postlådan med breven. Nej, han öppnade istället sitt fönster och kastade ut kuverten, som sakta singlade ner och landade på gatan utanför. Oscar Wilde trodde med stor säkerhet att någon skulle se breven, plocka upp dem och lägga på närmaste låda. Kanske skulle samma sak inte riktigt fungera idag. Men under pandemin ökade faktiskt intresset för brevskrivande. Då kunde man se en uppgång i försäljningen av frimärken. Det finns idag också klubbar som hyllar den långsammare snigelposten och kopplar ihop människor som vill brevväxla med varandra.

Mauritz Stiller hann i sitt liv regissera fyrtiofyra filmer i Sverige och fyra i Hollywood. Han är också känd för att ha regisserat historiens första gayfilm Vingarne redan 1916. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mauritz Stiller var en nyskapande filmregissör som blev stilbildande här i Sverige, redan under det tidiga 1900-talet, då det fortfarande var stumfilm som gällde. Han var en lång och mycket stilig man med mustasch och ”vaken blick och öppet sinne”, som en beskrivning av honom löd. Han klädde sig påfallande elegant, och visste exakt hur man poserar bäst på bild.1924 regisserade han Sveriges dittills dyraste film ”Gösta Berlings saga”, baserad på Selma Lagerlöfs roman. Det är också till den filmen som han anlitar en ny kvinnlig talang som i den debuterade på vita duken under det artistnamn hon snart därefter skulle bli världsberömd – Greta Garbo.I veckans program berättar vi om den då berömda men idag bortglömda skådespelaren Nils Asther, som upptäcktes av Mauritz Stiller. Vi reder också ut

Under lång tid var graviditet något som man inte skyltade med, men idag är läget förändrat och stylade bilder av gravidmagen är ett växande fenomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av januari i år ställde Rihanna till med en skräll i både sociala och vanliga medier när hon la ut bilder då hon -hand i hand med sin pojkvän, artisten Asap Rocky strosade fram i olika delar av New York, klädd i rippade jeans som släpade i marken och en lång rosa täckkappa, vintage, från Chanel. Under den bar hon inget annat än långa glittriga halsband. För kappan var bara knäppt över bysten så att den nakna, och lätt rundade, magen putade ut pyntad med bijouteriekors i guld och färgglada stenar från Christian Lacroix. Bilderna var nogrant iscensatta och tog trenden med så kallad officiell pregnancy reveal till en helt ny nivå.I programmet berättar vi mer om gravidfototrenden och vilka stilar som efterfrågas. Vi pratar också med den amerikanska tidigare bloggaren Jenna Karvunidis och poddaren och satirikern M

Gladys Deacon har förknippats med en exceptionell skönhet, ett skarpt intellekt och oerhörd charm. Men också med ett skönhetsingrepp som gick åt skogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gladys Deacon var en amerikansk kvinna som under det tidiga 1900-talet kom att bli omskriven, avbildad och omtalad av dåtidens grädda av författare, konstnärer och aristokrater både i Europa och USA. Hon beskrevs av många som exceptionellt vacker, med stora turkosfärgade ögon och en utstrålning som få. Till den bidrog ett skarpt intellekt, ett drastiskt sinne för humor och en sällsynt förmåga att kunna konversera med både män och kvinnor så att de blev alldeles till sig i trasorna.Men det som kommit att bli mest förknippat med henne, det är skönhetsingreppet som gick fel. Fast även om det injicerade paraffinet inte stannade på sin tänkta plats, på hennes näsa, så hindrade det henne inte alls från att leva loppan och på olika vis försöka uppnå sitt mål – att gifta sig med den man som hon satte siktet på redan som 1

Grattis säger vi till John Waters kontroversiella film Pink Flamingos som i år fyller 50. Den har kallats för en de mest avskyvärda, korkade och motbjudande filmer som gjorts, men också den roligaste. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av förra året valdes Pink Flamingos in till ”National Film Registry” vilket inte är vilket filmregister som helst, utan en lista över filmer som Library of Congress i USA (landets nationalbibliotek) betraktar som ”kulturellt, historiskt eller estetiskt betydelsefulla". Lite oväntat kanske.I korthet handlar Pink Flamingos om en strid för att erövra titeln ”The The Filthiest People Alive”, det vill säga att vara världens mest snuskigt avskyvärda människor. På den ena sidan finns det kriminellt belastade Babs Johnson, spelad av den magnifika Divine, på den andra ett avundsjukt och publicitetshungrigt par, Connie och Raymond Marble.I programmet undersöker vi vad det kan ge publiken att se så kallad experimentfilm. Vi berättar också historien av om en John Waters

Han har kallats både den bäst och den sämst klädda mannen. Själv jämför Storbritanniens Prins Charles sig med en klocka som stannat: Jag verkar bli modern en gång vart tjugofemte år eller så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Prins Charles privatliv har genom de senaste decennierna omgärdats av rubriker. Men under de senaste åren har hans engagemang för hantverk och miljöfrågor allt mer kommit att uppmärksammas. Prins Charles passion för sådant som ull, ekologisk odling, återvinning av material och lappande och lagande av kläder - tycks vara helt rätt i tiden.I veckans Stil berättar vi bland annat historien om hur Prins Charles iögonfallande moderna 'Prins av Wales-krona' i all hast togs fram 1969. Vi tittar även närmare på den svenska ullen, som hade fått ett rykte om att vara grov och helt enkelt värdelös. Vi ringer upp bonden och projektledaren Claudia Dillmann som började ifrågasätta den bilden. Och så beger vi oss även in i lappandet och lagandets land.Veckans gäst är Johan Hakelius, pol

Lågt skurna jeans som sitter långt ner på höfterna, tajta tröjor eller linnen och truckerkeps är några av de plagg som förknippas med millenniemodet. Nu är stilen tillbaka igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Uttrycket "Y2K", vilket står för "Year Two Thousand", har blivit en slogan som många idag slänger sig med för att signalera att det handlar om den stil som gällde i början av det moderna 2000-talet.Hör om hur trenden med samarbeten modemärken emellan, som skulle slå rot i branschen i början av millenniet. Hur står det till med samarbeten idag? Vi träffar också Lindsay Lohan-fanet Tone Schunnesson, samt berättar historien om hur ett par så kallade "mom jeans" gjorde att Stils reporter Samanda Ekman nästan åkte på stryk på Thomas Brolins krog Undici i början av 00-talet.Gäst i studion är Lisa Ehlin, doktor i modevetenskap.

Vi ska snurra tillbaka klockan några sekler och grotta ner oss i en sjukdom som kom att påverka modet, och genomsyra kulturen, under flera århundraden nämligen syfilis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under historien har förstås flera olika sjukdomar påverkat både kläder och kultur, och kosmetik för den delen. Man har pudrat över ärr efter smittkoppor med vitt puder och med hjälp av rouge försökt återskapa den typ av rosiga kinder och läppar som unga kvinnor drabbade av turberkolos, eller TBC, hade under 1800-talet. Ja, den sjukdomen gav upphov till en hel moderiktig look faktiskt (som vi också berättar om i programmet). Men frågan är om inte syfilis tar priset som den mest trendsättande sjukdomen, på många sätt.I programmet berättar vi bland annat om den så kallade reglementeringen av prostituerade kvinnor i Stockholm i mitten av 1800-talet. Och så tittar vi närmare på syfilins slutskede som sades kunna ge ett rus av euforisk kreativitet.Gäst i studion är Agneta Rahikainen författare till

Den nyligen avlidna modekännaren André Leon Talleys encyklopediska kunskap om kläder och historia var lika imponerande som hans långa och ståtliga kaftanklädda uppenbarelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 18 januari avled André Leon Talley 73 år gammal. 1988 blev han historisk i modetidningsvärlden genom att få jobbet som ”creative director” på amerikanska Vogue. Det var första gången en svart man hade fått en sådan hög position på förlaget Condé Nast.I programmet tittar vi närmare på André Leon Talleys signaturplagg capen och berättar om en av hans egna stilförebilder, den brittiska kulturmecenaten och salongsvärdinnan Ottoline Morrell. Vi tar också en titt på realityserien America's Next Top Model – där André Leon Talley var en av domarna under flera säsonger – och hur den påverkade de generationer som växte upp med serien.Gäst i studion är Cia Jansson, modechef på tidningen Elle.

I The Golden Girls står fyra mogna och modeintresserade kvinnor i centrum. De är fräcka, roliga och frimodiga singlar som inte har en tanke på att deras ålder eller utseende skulle stå i vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. The Golden Girls började sändas 1985, för snart fyrtio år sedan. En serie med fyra frispråkiga äldre kvinnor med ett aktivt sexliv var då ett banbrytande tv-koncept.Vi djupdyker i de fyra huvudpersonernas garderober, pratar tv-serievinjetter och träffar dansaren och koreografen Charlotta Öfverholm som jobbar med projektet ”Age on stage”, där mogna dansare lyfts fram.Gäst i studion är Linus Fremin, tv-kritiker.

Louise Bourgeois pälskappa, Carl Johan de Geers målarrock och Corita Kents nunnedräkt. Veckans Stil handlar om kläder som konstnärer har burit och de många historier som plaggen kan berätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi träffar konstnären Jacob Dahlgren som varje dag under de senaste 20 åren har burit en randig tröja – och på så sätt förvandlar sig själv till ett levande konstverk. Vi pratar med den brittiska modejournalisten Charlie Porter som skrivit boken What Artists Wear, som undersöker vad vi kan lära oss om konstnärernas liv och verk om vi rotar runt i deras garderober. Vi träffar också Carl Johan De Geer, som gärna bär en vit målarrock när han framträder i rollen som konstnär. En målarrock signalerar en aktiv konstnär, tycker han. Och så berättar vi historien om Corita Kent, som på 1960-talet blev känd som ”popkonstnunnan”.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Eileen Gray trotsade konventionerna inom både formgivning och arkitektur, utan att framhäva varken sig själv eller sitt arbete. Och det trots att hennes skapelser idag kallas moderna mästerverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Få har som Eileen Gray lika sömlöst verkat inom så många områden – konst, formgivning, inredning och arkitektur – och gjort det lika skickligt som just hon. Och ingen har lyckats flyga under radarn så länge som hon gjorde. Först i slutet av 1960-talet fick Eileen Gray erkännande för sina banbrytande idéer och verkställande av dem. Då hade hon hunnit fylla nittio år.I dagens program besöker vi Eileen Grays ”moderna mästerverk”, villa E-1027 på franska rivieran. Vi tittar närmare på den avancerade japanska lacktekniken, som Eileen Gray var ett fan av och själv arbetade med. Och så undersöker vi inspirationen bakom en av Eileen Grays mest kända och kopierade möbler – bordet designat speciellt för att kunna äta smulfritt i sängen.Veckans gäst är Katarina Bonnevier, arkite

Sakta har tiden börjat ticka ner och 2021 är snart till ända. Därför ska vi fyra av ett hejdundrande reprisfyrverkeri med reportage från året som gått för att fira! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sakta har tiden börjat ticka ner och det är bra bara några få timmar kvar av 2021. Därför ska vi i veckans program fyra av ett reprisfyrverkeri med reportage från året som gått – reportage om, och med, några färgstarka personer och företeelser som alla har med stil att göra, på det ena eller andra viset.Vi pratar med Alexis Adler som delade lägenhet med konstnären Jean-Michel Basquiat i slutet av 1970-talet. Vi lär vi oss att posera med filosofiböcker tillsammans med filosofen Sven-Olov Wallenstein. Vi tittar närmare på porrig frukt i konsten, talar med Josephine Bergqvist och Livia Schück, mer kända som designduon Rave Review, och ringer upp konstnären Joe Hedlund, som i sin heminredning låter skönhet gå före funktion.Gott nytt år önskar Stilredaktionen!

Kärlekspar i matchande kulörta täckvästar, dysfunktionella familjerelationer och förutsägbara manus. I år har 200 nya filmer med ordet "Christmas" registrerats på filmdatabasen IMDb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I programmet berättar vi om filmhistoriens olika recept på fejksnö, hur de östasiatiska männen, som tidigare fått nöja sig med roller i kampsportfilm eller comic relief, i en handfull av årets julfilmer fått rollen som ”kärleksintresse”. Vi reder också ut besvikelserna kring vissa av årets skönhetskalendrar.Gäst i studion är Anna Hellsten, kulturskribent och film och tv-kritike

Skådespelaren och komikern Lucille Ball slog igenom stort i 1950-talets Hollywood. I tv-serien I Love Lucy tänjde hon på ramarna för vad som var möjligt för en kvinna att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans Stil beger vi oss tillbaka till 1950-talets Hollywood för att möta den amerikanska stilbildande skådespelaren Lucille Ball.Vi reder ut varför rödhåriga genom historien mötts av alla möjliga fördomar och dyker ner i den fysiska komikens historia för att ta reda på vad de som får oss att skratta har gemensamt. Och så har vi pratat med en av vår egna stora komedienner, Ulla Skoog.Gäst i studion är kulturskribenten Annina Rabe

Tack vare sina många nyskapande idéer och breda genomslag blev Mary Quant den kanske tydligaste symbolen för 1960-talets nya ungdomsmode från London. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mary Quant är kanske mest känd för att ha populariserat minikjolen på 1960-talet. Men det var förstås inte bara det som gjorde henne till en stjärna på modehimlen. Hon lanserade ett helt nytt och modernt koncept i fråga om mode, marknadsföring och makeup som blev stilbildande. I veckans program tittar vi närmare på minikjolens status idag. Vi berättar också om den stora trenden med vintagesmink. Och så skärskådar vi det kortklippta håret på kvinnor.Gäst i studion är Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans designhögskola.  

Det sägs att man med en hög frisyr kommer närmare Gud. Och visst är det något speciellt med vårt hår. Det kan både associeras med magi och framkalla äckelkänslor, om hårstrån hamnar på fel ställe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans Stil berättar vi historier om hår. Vi tittar närmare på hårets betydelse för hårdrock och metal, vi berättar om 1800-talets hårkullor från Dalarna, som reste Europa runt och tillverkade smycken av just hår, vi undersöker hårets roll i makeovers på film, och så tar vi en titt på världens äldsta frisyr: flätan.Programledare är Erik Sjölin.

Taxibilen, och inte minst dess chaufförer och deras look, har genom åren inspirerat författare, filmare, musiker och även en del modeskapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans program kliver vi in i taxibilen för en färd genom dess historia som stilfullt transportmedel.Hör om uniformerna, om vett och etikett i samband med taxiresor och om färgerna gult och svart, som ingår i den kända New York-taxins palett.Gäst i studion är Johan Andreasson, tecknare och filmpoddare. 

Hon var USA:s första kvinnliga krigskorrespondent och den första västerländska fotografen att släppas in i Sovjetunionen. Margaret Bourke-Whites bilder är världsberömda, hennes namn inte lika känt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Margaret Bourke-White räknas av många som en av dem allra främsta bildjournalisterna genom tiderna. Hon var den första kvinnliga fotografen att anställas av den inflytelserika tidningen Life. Att som kvinna i 1930-talets USA skippa ett mer traditionellt hemmafruliv och satsa på sin karriär hörde inte till vanligheterna. Men det ledde Margaret Bourke-White till ett liv som kan mäta sig med fiktiva hjältar som Indiana Jones. Dessutom hade hon en påfallande stilsäkerhet – både framför och bakom kameran, och en enastående förmåga att vara där det hände, när det hände – över hela världen. I veckans Stil berättar vi historien om en pionjär, vars namn dock kommit att hamna något i skymundan.Dessutom tittar vi tillsammans med fotografen Martin von Krogh närmare på kri

Omskriven i pressen, inte minst för sina teatrala outfits, var grevinnan Greffulhue med sin enorma klädbudget en av Paris främsta it-girls under slutet av 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Hon är mycket bestämd – allt hon bär måste vara unikt. Hon väljer hellre att se bisarr ut än att likna någon annan. Hon är en enastående kvinna, en grande mondaine". Det var bara en av många beundrande texter som skrevs om grevinnan Greffulhue, en kvinna som själv skapade sig en image som kom att leva länge, inte minst tack vare Marcel Proust som med henne i åtanke skapade sin fiktiva karaktär Oriane, grevinnan av Guermantes. I veckans program besöker vi utställningen Nordens Paris på Nordiska Museet i Stockholm, fördjupar oss i självaste Marcel Prousts klädstil, samt reder ut hur man bäst svarar på det så kallade Proust-frågeformuläret. Gäst i studion är Ingrid Svensson, tidigare ordförande i Marcel Proust sällskapet och författare till boken Ett magiskt rum: salonger i 1920-tal