Stil

Att gå ut och äta har förstås alltid handlat om mer än bara maten som serveras, men frågan är om någonsin varit så fixerade av restaurangens mode, miljö och stil som nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den som söker “most instagrammable restaurants” får mer än nio miljoner träffar och tips på ställen i New York, London, Madrid, Sydney och Dubai – ja, i hela världen – som är ”Instagramvänliga”. Tidningar och sajter som vänder sig till krögare och caféägare ger därför idag tips om belysning, inredning och hur maten ska vara upplagd för att uppmuntra gästerna till att fotografera sina måltider och sprida dem vidare. Ett återkommande råd är vilken sorts lampor som ger vackrast ljus, men även knep för att göra tex toaletten mer fotogenisk är inget ovanligt.I veckans Stil beger vi oss in i restaurangens värld, men berättar mindre om maten och desto mer om serveringarnas allt mer genomarbetare estetik. Bland annat om hur modehus i marknadsföringssyfte startat upp sina egna restauranger och cafén.I

Långt före det blev modernt att prata om hållbart mode, så pekade Kathrine Hamnett ut branschens baksidor. Den brittiska modeskaparen sågs länge som en ganska jobbig person att ha att göra med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tröjor med inte sällan politiska texttryck har blivit synonymt med Katharine Hamnett design. Mest känt blev "Choose Life", men även "Be Anti Racist" och - ett tryck som skulle kunna sammanfatta Katharine Hamnett själv - "Make Trouble - Question Everything"- har också prytt hennes t-shirts.Tröjtrycks-idén väcktes när hon 1984 bjöds in att träffa Storbritanniens dåvarande premiärminister Margaret Thatcher. Katharine Hamnett ville ta tillfället i akt att protestera mot att Storbritannien tillät amerikanska medeldistansrobotar (så kallade Pershings) att placeras i landet, och det skulle hon göra med hjälp av just en tröja med tryck. Kuppen lyckades. Hon blev fotograferad när hon skakade premiärministerns hand - klädd i en stor tröja med trycket ”58 % Don’t Want Pershing” i jätt

Stora schabrak till byggnader utanför stadskärnan, skapade för shopping och inte mycket mer. Köpcentrumen har fått utstå både spott och spe. Men har också bidragit till såväl kultur som klädstilar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. “Egyptierna har pyramider, kineserna har en stor mur, britter har felfria gräsmattor, tyskar har slott, holländare har kanaler, italienare har stora kyrkor. Och amerikaner har köpcentrum”. Med de orden beskrev den amerikanska professorn i historia Kenneth T. Jackson kulturskillnader. Men ofta har just köpcentrum kommit till korta. Men ska de verkligen dissas, så hårt?I veckans Stil beger vi oss in i shoppingcentrets värld. Vi ringer upp författaren Alexandra Lange, vars bok Meet Me by the Fountain: An Inside History of the Mall nyligen publicerades, för att prata om ett nytt kulturellt fenomen som köpcentrumet skapade på 1980-talet. Nämligen hur shoppingcentret för vissa artister blev en given konsertlokal.Vi beger oss också till Malmö för att besöka köpcentrumet E

Hon har kallats för New Yorks första punkare, radikal proto-feminist och inte minst dadaismens moder. För "Baronessan Elsa" var en pionjär när det kom till att göra konstverk och kläder av skräp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Översvallande, intensiv, nyfiken, djärv, okonventionell, skamlös, aggressiv, bitsk, påträngande, experimentell, chockerande och bråkig. Så har konstnären Elsa von Freytag-Loringhoven, eller Baronessan Elsa som hon också kallades, beskrivits. Hon införde konservburkar i konsten före Andy Warhol, använde mat som accessoarer före Lady Gaga och skrämde vettet ur många av sina samtida kollegor, inte minst män, genom sin färgstarka och rättframma stil. Att skapa kläder av upphittat skräp var något hon var banbrytande på.Länge har hon stått i skuggan av dadaismens stora stjärna Marcel Duchamp. Han var faktiskt hennes granne i 1910-talets New York och blev hennes vän och konstnärskollega. På senare år har allt fler börjat uppmärksamma den excentriska Elsa von Freytag-Loring

I veckans Stil ska vi bege oss 30 år tillbaka i tiden och titta närmare på ett av 1990-talets mest tidstypiska musik- och stilfenomen Eurodance. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eurodance eller Eurodisco (en term som framför allt användes här i Sverige). Vi snackar melodiösa synthslingor, hamrande pianon, pumpande beats, tunga basgångar, kvinnlig medryckande refrängsång och manlig rap däremellan – ett koncept som kopierades om och om igen av artister från framför allt Nederländerna, Sverige, Tyskland och Italien.Lägg därtill enkla, upprepande texter om dans, fest, kärlek och glädje och en klädstil som påminde om ett färgsprakande, futuristiskt dansparty i yttre rymden med fuskpälsar, magtröjor och plastkjolar i grälla färger.Eurodance var länge av 90-talets mest bespottade genrer – särskilt bland finsmakare – men idag har Eurodance på många sätt omvärderats och istället blivit en av de mest omtalade 90-talsgenrena, både tack vare musiken och modet.I veckans program träffar vi Eurodiscofantasten,

Kassetten har kallats världens värsta ljudformat. Men den kom att revolutionera hur vi förhåller oss till musik. Från att ha dominerat marknaden, bedömdes den som obsolet, men övergavs inte av alla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De flesta födda före millenieskiftet har sin egen relation till kassettbandet. Många har lyssnat på dem i bilen, spelat in sina egna blandband och kanske till och med piratkopierat en och annan av sina vänners lp-skivor över till en kassett. Med CD-skivans intåg bedömdes kassettbanden som utdaterade. Men för människor från vitt skilda grupper fortsatte formatet att vara viktigt och under det senaste decenniet har kassettbandet haft en revival.Det var den nederländska ingenjören Lou Ottens avsky mot det bökiga ljudformatet rullband, som blev katalysatorn till att kassettbandet uppfanns, det berättar dokumentärfilmaren Zack Taylor. Han ligger bakom filmen Cassette - a documentary mixtape och under arbetet med dokumentären blev han nära vän med kassettbandets uppfinnare L

Vi inleder Stils höstsäsong med att dyka ner i vårt stora arkiv för att åter träffa några av alla de personer som vi intervjuat under året som gått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I programmet besöker vi konstnären Alberte Skronski som i sin konst utgår från sin stora kärlek till att klä ut sig. Vi träffar också den franska modeskaparen Christian Lacroix som besökte Stockholm tidigare i år för att arbeta med en balettuppsättning på Operan. Vi pratar med konstnären Jacob Dahlgren som varje dag under de senaste 20 åren har burit en randig tröja – och på så sätt förvandlar sig själv till ett levande konstverk. Och så berättar vi historien om hur ett par så kallade "mom jeans" gjorde att Stils reporter Samanda Ekman nästan åkte på stryk på Thomas Brolins krog Undici i början av 00-talet.

Fotografen Ron Galella hade inte bara förmågan att reta gallfeber på en hel del kändisar, han kunde också fånga dem på bild som få andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ron Galellas mål var att skapa ”autentiska bilder genom att fånga celebriteter i deras naturliga miljö”, vilket innebar att han sökte upp dem på platser – och tider – där de inte förväntade sig att bli fotograferade.Och det var på gatan, på restauranger, på väg – eller på bar gärning, skulle man kunna säga. En hel del bilder av kändisar med höjda händer, långfingrar i luften och ilskna blickar rakt in i kameran vittnar om att alla inte var lika förtjusta som han själv i att ha dokumenterat dem utan förvarning.Ron Galella sorterades länge in under rubriken ”paparazzifotografer”, och det var han förstås på sitt sätt. Men han var snarare en ”paparazzo extraordinaire”, som tidningen Newsweek kallade honom.Han blev till slut själv en kändis. Den 30 april i år (2022) avled Ron Galella, 91 år gammal. Då hade han sedan länge fått upprät

Guld glänser som solen, har symboliserat välstånd, makt, skönhet och evigt liv, men också fått folk att gå under av girighet och habegär. I veckans Stil tittar vi närmare på denna mytomspunna metall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I programmet besöker vi Guldrummet på Historiska museet i Stockholm. Där finns mer guld än någon annanstans i Sverige. Vi träffar kostymören Margaretha Julle, som troligtvis är en av dem i landet som sytt allra flest scenplagg i guldiga tyger. Vi pratar också med konstnären Anders Krisár som beslöt sig för att gjuta en så kallad dödsmask i guld av sin avlidna mammas ansikte. Vi tittar också närmare på så kallade grillz, tandprydnader i exempelvis guld, och så tar vi reda på hur det är att äta den gyllene metallen.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Pete Davidson är en av USA:s mest uppmärksammade komiker tack vare sin självdistans och tillbakalutade stil, som i mångt och mycket är baserad på hans egen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans Stil ska vi ta titta närmare på komikern Pete Davidson, vars stil, både professionellt och privat, har uppmärksammats mer än någonsin under senare tid.Nyligen hamnade den 28 år gamle komikern och skådespelaren på tidningen Times årliga lista över världens ”hundra mest inflytelserika personer”. Han hyllades där inte bara för sin sitt sinne för humor, utan också för sin autenticitet. Han försöker inte låtas vara någon han inte är, vilket är ”ett klassiskt recept för att framgångsrikt knyta an till en publik”, som de skriver.Och knutit an till en publik har Pete Davidson sannerligen gjort i USA där han sedan hösten 2014 blev en av de fasta medlemmarna i det populära tv-programmet ”Saturday Night Live”, bara 20 år gammal. Men Pete Davidson har också fått en hel del uppmärksamhet för kvinnorna han dejtat.

Trädgårdsmästare förtjänar att dela plats med målare och poeter, menade författaren Vita Sackville-West och många är de som lägger ner timmar av arbete i trädgården på denna förgängliga konstform. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vita Sackville-West sa att den som ägnar sig ut trädgårdsskötsel är en ganska värdelös samhällsmedborgare, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, men att han eller hon är en av få kvarvarande människor i ”denna obehagliga värld som fortsätter traditionen av elegans och charm”. Hennes egen trädgård, vid slottet Sissinghurst i England, är i dag en av landets mest älskade.I veckans Stil undersöker vi vad det är som får folk att lägga ner timmar av hårt arbete i trädgården – och vad en trädgård kan berätta om sin skapare.Vi träffar Anna G Tufvesson, chefredaktör på tidningen Allt om Trädgård, som tar oss med till sin favoritplats, Visbys botaniska trädgård. Vi berättar om den brittiska regissören, författaren och konstnären Derek Jarman och hans trädgård på grusudden D

Vi ska glänta på garderobsdörren för att ta en titt på personer som ofta är lika osynliga som deras arbete kan vara iögonfallande stylisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stylisterna är de som har som jobb att välja ut kläder till modefotograferingar, scenframträdanden, artister på röda mattan eller till de som rent generellt vill ha hjälp med att hitta en passande stil.Det är också ett arbete som somliga, för inte så länge sedan, framför allt här i Sverige, kunde fnysa lite föraktfullt åt – “men vad gör de egentligen?” Det är en hel del, faktiskt. Men mycket av det som görs sker bakom kulisserna.Idag har jobbet ”stylist” inte bara blivit etablerat, utan också diversifierat. Det finns idag många olika typer av stylister, och alla uppdrag är inte nödvändigtvis särskilt glamorösa. Men rent generellt har jobbet inte bara blivit vanligare, utan stylisternas arbete har också börjat erkännas, lite mer. Eller ganska mycket faktiskt.I veckans program träffar vi skådespelaren Gizem Kling Erdogan och

Just nu står gråten eller snarare det gråtande ansiktet högt i kurs, trendmässigt sett, och på sociala medier snyftas det mer än någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av förra året väckte till exempel den kända toppmodellen Bella Hadid uppmärksamhet genom att på Instagram lägga ut nio bilder av sitt rödgråtna ansikte, inklusive tårar som trillar nerför hennes osminkade kinder. Och på TikTok delar läsare med sig av känsloladdade reaktioner på sorgliga böcker. Men det skämtas också friskt om gråt och tårar. Populärt har ett gråtfilter – det kallas för ”the crying filter” – blivit under senare tid.I programmet träffar vi modeskaparen och konstnären Martin Bergström för att prata om en modevisning som rörde delar av publiken till tårar. Vi reder ut vilken typ av tårar som rinner ner för skådespelaren Amber Heards kinder under rättegången mot Johnny Depp. Vi träffar också serietecknaren Bim Eriksson som i boken Baby Blue gestaltat en tillvaro där tårar och depression har blivit förbjudna

Den franska modeskaparen Christian Lacroix blev förknippad med 1980-talets excesser tack vare sina färgsprakande och dyra extra-allt-kläder. Nu har han varit i Sverige och Stil har träffat honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under 1980-talet var ingen modeskapare mer hyllad, hajpad och omskriven än Christian Lacroix. Han gjorde sig känd för att frossa i färger och blanda material och mönster och influenser från olika historiska epoker – men också för sin sömnadskonst, på högsta nivå.Men numera skapar Christian Lacroix framför allt kostym för teater, opera och dans. Det har han faktiskt gjort under hela sin karriär, men idag är det hans främsta sysselsättning. ”Nuförtiden kommer min couture-sida till uttryck på scenen”, som han säger.Under våren har Christian Lacroix varit på besök i Stockholm. Han har nämligen designat kostymerna till balettuppsättningen av Askungen, som har premiär på Kungliga Operan, i slutet av maj. Vi träffar honom mitt i förberedelserna inför premiären. Det blir ett samt

Alla som tittat på mingelbilder från olika galor under våren har kunnat förtjusas, eller förfasats, över att många kända män nu börjat ta till sig stilen "barbröstad under kavajen". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skådespelaren Timotheé Chalamet väckte stor uppståndelse på Oscarsgalan i år genom att bära en svart glittrig boleroliknande jacka, utan någonting under den. Jackan var från Louis Vuittons vårkollektion 2022, för kvinnor. Men den största uppmärksamheten fick hans bleka, nakna och nästan fågellikt späda bröst.Oavsett hur späda starka eller stora dagens barbröstade mäns bringor är så är de i regel vaxade och släta. De håriga bringorna som var så populära på till exempel Sean Connery eller Burt Reynolds lyser idag med sin frånvaro.Men nyligen blev en bild av Emmanuel Macron viral där han just visar upp sin håriga bringa. Vi reder ut var det håriga bröstet tog vägen, samt går till botten med hur många knappar som bör knäppas upp i skjortan. Vi pratat också med guldsmeden och konstnäre

Läderjackan har burits av allt från bikers, rockers, filmstjärnor och svarta pantrar till supermodeller, punkare och politiker. Idag finns det knappt något modemärke som inte erbjuder skinnjackor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den svarta läderjackan har sedan 1953 förknippats med coola killar. Det var då Marlon Brando slog igenom med filmen ”The wild one”. Han spelade biker och för att komma in i rollen genom så kallad metod acting var det han själv som började bära nötta jeans och en svart MC-jacka. Sen dess har jackan vandrat vidare på många sätt inom populärkulturen, inte minst på catwalken.Och nyligen skapade jackan uppståndelse då den dök upp på Finlands statsminister Sanna Marin.I veckans program visar gitarristen Dregen upp sin samling av svarta MC-läderjackor, vi analyserar också Sanna Marins garderob, samt bekantar oss med den nyligen bortgångna punkikonen Jordan.Gäst i studion är Jonna Bergh, chefredaktör för tidningarna Damernas värld och Styleby.

Nosferatu från 1922 är en tysk stumfilm vars estetik modeskapare som Yohji Yammamoto, Rick Owens, Comme des Garçons och Viktor & Rolf har flirtat med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filmen Nosferatu har inspirerat många under årens lopp, inte minst svartklädda och vitsminkade gothrockare som flirtat med mörkrets många krafter har lånat från Nosferatus look. Även oräkneliga hårdrocksband har under åren tagit namnen Orlok eller Nosferatu eller snott stilen.I veckans program pratar vi bland annat om den lesbiska vampyrfiguren Carmilla, blodets symbolik och vampyrens kulturella utveckling under åren – från skräckinjagande till sexig.Gäst i studion är Anna-Sofia Rossholm, lektor i filmvetenskap vid Stockholms universitet.

Ann Lowes design och sömnadskonst fick franska modeskapare som Christian Dior att imponeras, men länge kallades hon för den bäst bevarade hemligheten inom amerikanskt mode. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En svart kvinna från Alabama i den amerikanska södern som via Florida tog sig till New York, där hon under 1950- och 60-talet skapade häpnadsväckande klänningar till välbärgade (vita) kvinnor, till löjligt låga priser, jämförelsevis.Hör historien om den mest fotograferade brudklänningen i hela världen, nämligen Jackie Kennedys. Vi tar också pulsen på couturens nuvarande status och framtidsutsikter, och träffar modeskaparen Pär Engsheden. Han ansvarar för modeutbildningen på Beckmans Designhögskola och såg till att åter få in couture på schemat, något som lockade modestudenten Karolina Pettersson. Och så pratar vi med Georg Ragnar Levi som har samlat på pärlblommor i över trettio år. Det är blommor tillverkade av små, glimrande glaspärlor som träs på tunn metalltråd och vars färgprakt och variat

1997 kom actionfilmen G.I. Jane med Demi Moore i huvudrollen. Nyligen hamnade den oväntat i fokus på årets Oscarsgala, i samband med det omtalade bråket mellan Will Smith och Chris Rock. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. G.I Jane är en fiktiv historia som handlar om Jordan O`Neal som blir den första kvinna som får i uppdrag att hårdträna med manliga elitsoldater i den amerikanska flottans specialförband ”Navy Seal”. Filmen kom att bli omdiskuterad på många sätt, som varför måste Demi Moores karaktär helt förneka sin kvinnlighet och varför måste hon raka av sig allt hår?Hör om beslutet att som kvinna raka av sitt hårsvall och hur handlingen kommit att bli symbolisk för kvinnlig frigörelse. Vi reder också ut vad begreppet "sigma-man" betyder och hur det uttrycket under senare tid kopplats till en man klädd i militärkläder – Volodymir Zelenskyj. Vi pratar också med den den australiensiska filmkritikern Michael Adams om hur dålig en film egentligen kan bli.Gäst i studion är filmkritikern Göran Everdah

Kostymen har under årens lopp hyllats och hånats, varit både tråkig och trendig. Och nu är den tillbaka efter pandemin som dominerats av mjukiskläder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under modeveckan i New York, tidigare i år talade många designer om att det var dags att ”återuppfinna kostymen” och det visades så många varianter på kostymtemat att New York Times satte rubriken ”The suit is not dead after all”. Ryktet om kostymens död verkade kort sagt vara överdrivet.Hör historien om hur kostymen kom att bli ett plagg även för kvinnor och om filmen Mannen i den vita kostymen, där en vit kostym spelar en viktig huvudroll.Veckans gäst är Daniel Lindström, modechef på tidningen Café.