Stil

Den brittiske konstnären David Hockney är en färgstark man som inspirerat många människor inte minst modeskapare med både sin konst och sina kläder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han var, bland annat, långt före andra män med att bära olikfärgade strumpor och hårdblondera håret, som ett medvetet stilgrepp. Sin unika stil håller David Hockney fast vid. Även om den blonda kalufsen har grånat, så kombinerar han fortfarande bjärta skjortor och kulörta tröjor med färgglada slipsar, så skickligt och självklart att moderedaktörer gör vågen av vördnad. Snart fyller David Hockney 80 år och för att fira det så visar Tate Britain, i London, just nu en stor retrospektiv utställning med hans verk, den största någonsin faktiskt. Den öppnade förra veckan, men har redan slagit rekord i biljettförsäljning för Tate Britain. Men så är David Hockney en sorts brittisk nationalhjälte. En excentriker med exceptionell talang vars konstverk är lättillgängliga. De behöver inga akademiska tolkningar för att begripas,

Det är i år exakt 500 år sedan den tyske teologen Martin Luther spikade upp sina 95 teser på porten till slottskyrkan i Wittenberg och därmed lade grunden till vårt svenska samhälle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett samhälle präglat av sådan plikt och konformism att vi alla bär likadana jeans och tröjor när vi försöker kombinera ett intressant arbete med en kärleksfull familj och en spännande fritid, och gärna några späkande gympass på det för att skaffa sig en spänstig kropp, dessutom. Det är förstås Luther man ska skylla denna mödosamma strävan efter ett perfekt liv på. En man vars lära gick ut på att plåga och piska oss att fortsätta jobba, jobba, jobba – och ge oss dåligt samvete om vi slöade till. Men är det verkligen en sann bild av Martin Luther eller är han bara missförstådd? Själv gillade han nämligen att äta och dricka och hålla låda på krogen. ”Jag frossar som en böhmare och super som en tysk, Gud vare tack! Amen!”, som han sade. Han var klädd i stora och rymliga plagg som idag ant

Rosa är en färg som legat och spirat för att blomma på nytt, inom både mode och politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är ingen tillfällighet att vi har kunnat se rosa mössor – med kattöron, så kallade ”pussyhats” – på flera tusen demonstranter i USA under de senaste veckorna. Inte heller är det en slump att färgen rosa just nu dyker upp hos kända modehus som en trendfärg – för både kvinnor och män. Det är just den här våren, 2017, som flera stora, och inflytelserika, modemärken lyfter fram just rosa som en prominent färg i kollektionerna. Det gjorde både Balenciaga och Céline, och Gucci hade till och med en rosafärgad catwalk. Till en början betraktades rosa som en symbol för manlighet och styrka då färgen ansågs vara ”ljusröd”, som krigarguden Mars. Det är först under 1900-talet som rosa började representera kvinnlighet, varmed den hamnade på ett sluttande plan mot tjejighet, barnslighet och andra egenskaper utan större status i samhället– och plötsligt blev rosa en mycket komplicerad fä

I veckans Stil ska vi kasta oss in ibland glitter, glamour, sång och synkroniserade rörelser genom att titta närmare på regissören och koreografen Busby Berkeley. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Busby Berkeley var en man vars namn fortfarande nämns med största respekt. Inte bara i Hollywood, där han kom att revolutionera filmmusikalen, med början under 1930-talets depression. Framför allt genom att skapa dansnummer som trotsar all beskrivning, även om vi ska försöka berätta hur han lyckades med att få hundratals dansare och statister att röra sig i synkroniserade ”moves” och mönster som ingen tidigare hade sett maken till. Med sina spektakulära dansnummer, med extra och lite till, skapade Busby Berkeley en sorts surrealistiska totalupplevelser som inspirerar än idag, både inom dans och mode. Ibland både och. Busby Berkeleys verk fortsätter att göra intryck, även på yngre generationer. Och det trots att man idag kan datormanipulera fram fantastiska effekter på film. Eller kanske just därför. Busb

Med anledning av att USA denna helg byter presidentpar, ska vi, nu när 2017 års säsong av Stil sätter igång, syna landets nya First Lady i sömmarna, Melania Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kommer hon att använda sig av mode som ett kommunikationsmedel, som Michelle Obama gjort? Vilka designer kommer att klä den nya presidenthustrun? Vill de ens ha med henne att göra? Tveksamt, skulle man kunna säga.Under valkampanjen dök inte ett enda designernamn upp vid Melanias framträdanden, de få hon gjorde. Och ännu färre blev de efter republikanernas konvent i juli förra året. Det var då som Melania Trump höll ett tal som var påfallande likt ett åtta år gammalt tal av Michelle Obama. Uppståndelsen blev stor, förlöjligandena många.Men redan innan dess skickade inte modemärken upphetsat ut pressreleaser om att Melania valt att bära just deras plagg, oavsett hur väl hon än bar upp dem. Men så vet modebranschen inte riktigt vet vilket ben den ska stå på i den delikata frågan – hur ska man förhålla sig

I veckans Stil Special ska vi vända blicken mot året som gått genom att göra nedslag i några av programmen som sänts under 2016. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ämnena har, som alltid, skiftat mellan samtida och historiska personer, aktuella företeelser och fascinerande fenomen i tiden som har med stil att göra, på det ena eller andra viset. Och i reportagen har vi mött en stor samling människor som alla har något om just stil att berätta om, på olika vis.I programmet pratar vi pratar kläder och stil med Carlos Banda och Stefan Batan från Hammarby IF. Vi möter också Gunilla Björkå och Teertu Vaks Jonsson som arbetade som flygvärdinnor under 1970-talet, en tid då yrket fortfarande omgavs av glamour och äventyr.Vi reser även till Berlin och träffar den svenska popmusikern Molly Nilsson, som under årens lopp har blivit något av en kultfigur i popvärldens underground. Och så tar vi reda på vad det var som fick Madonna att skaffa så kallade ”grillz”, en sorts tandprydnad i guld som kan variera i stor

I veckans Stil är vi på plats i London i sällskap med en musikalisk man vars särpräglade stil, ifråga om både gitarrspel och garderobsval, kom att finslipas här Jimi Hendrix. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I London bodde denne världsberömde artist på Brook Street i Mayfair, i samma hus som kompositören Georg Friedrich Händel, som vi berättade om i förra veckans program, om än något senare. Händel checkade ut 1759, Hendrix flyttade in 1968.Idag är huset ett museum med namnet ”Händel and Hendrix in London”. I veckans program är vi där och går husesyn för att se hur lägenheten som Jimi Hendrix hade här egentligen såg ut, och var inredd. Den är nämligen rekonstruerad, och det med hjälp av den flickvän han då hade – och som fortfarande lever och har hälsan – Kathy Etchingham.Jimi Hendrix kom till London i september 1966 och hans popularitet steg snabbt i staden. Lika fort spreds ryktet om att han var något att se, på scen. Han dunkade gitarren i golvet, spelade på strängarna med tänderna, och med g

Årets två sista program ska vi tillbringa i London i sällskap med två musikaliska män kompositören Georg Friedrich Händel och artisten och gitarristen Jimi Hendrix. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av en slump – eller, kanske inte – bodde båda i samma hus på Brook Street i Mayfair. Den ena på 1700-talet och den andra på 1900-talet. Idag är huset ett museum med namnet ”Händel and Hendrix in London” och i veckans program åker vi dit och går husesyn.Att London är med i museets namn är inte bara ett uttryck för någon allmän lokalpatriotism. London var då, som nu, en öppen och nyfiken stad som välkomnade influenser utifrån och gav både Händel från Tyskland, och Hendrix från USA, luft under vingarna så att deras karriärer lyfte, och fick fart.Men vi ska börja med Georg Friedrich Händel. Han var redan en etablerad kompositör i Europa då han anlände till London i början av 1700-talet. Men det var här som han kom att bli världsberömd. Här, i huset i Mayfair, komponerade Händel den massiva hiten ”Messias”

Under visningarna av höst- och vintermodet 2016/2017 skickade mängder av modeskapare ut täckjackor på catwalken i alla möjliga former, färger och mönster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens täckjackor kan se ut lite hur som helst. De kan vara tjocka, tunna, korta och långa som sovsäckar och stora som tält. De kan även vara de-konstruerade, och se ut som om de sytts ihop i mörker. Eller, så kan påminna om fint broderade täcken av siden, ur vilket huvudet sticker ut. Dagens täckjackor kan även vara fyllda med fjädrar, eller syntetmaterial. Men det är inte jackornas innehåll som vi ska fokusera på idag, utan deras stil.I programmet pratar vi med modeskaparen Ella Boucht som nyligen tog examen från Textilhögskolan i Borås och vars karriär fick en rivstart när megastjärnan Rihanna valde att bära en av hennes täckjackor på en modevisning i Paris. Vi tar även en närmare titt på den amerikanska modeskaparen Norma Kamali och hennes signaturplagg ”The Sleeping Bag Coat” – en täckjacka, eller kappa rä

Swarovski är ett företag som har fått modevärlden att bokstavligen blänka med hjälp av gnistrande kristallglas som slipats för att skimra som stjärnor i smycken och på kläder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I drygt hundratjugo år har detta familjeägda företag, baserat i Watten i Österrike, producerat kristallglas. Det vill säga glas som glänser lite extra.Swarovski är ett företag som är djupt involverat i modebranschen, på olika sätt. Deras glaskristaller pryder inte bara kläder och smycken. Märket samarbetar även nära med stora mode-organisationer som varje år delar ut prestigefulla priser och stipendier, till mode- och accessoardesigner. Amerikanska CFDA och brittiska British Fashion Awards är ett par exempel.De samarbetar även med en hel del trendkänsliga artister, som ofta syns i kläder med just Swarovskikristaller, både på scen och privat. På senare tid har både Beyoncé och Rhianna väckt uppmärksamhet för sina glittrade outfits på olika galor. Det är kort sagt nära samarbeten som pågår mel

Det är inte ofta som länders premiärministrar begeistrat beskrivs som både sexiga och smarta, och hamnar på listor över världens bäst klädda män, men det gör Kanadas politiska ledare Justin Trudeau. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanada är ett land som många, inte minst amerikaner, säger sig vilja flytta till idag. Och inte bara på grund av missnöje med utgången av valet i USA. Detta beror också på landets premiärminister, som har väckt uppmärksamhet genom sin stil.Eller uppmärksamhet, är kanske ett väl svagt ord att använda. Den 45 år gamla Justin Trudeau, ledare för Kanadas Liberala Parti, har blivit hajpad och hyllad som om han hette Justin Bieber, en kille som för övrigt också kommer från Kanada.Otaliga bilder av Justin Trudeau delas i sociala medier där de ofta överöses med ”likes”, och en hel del skadeglada kommentarer till alla som inte har en lika modern premiärminister. Eller lika snygg.På en vanligt förekommande bild poserar Justin Trudeau i bar och vältränad överkropp, och halvlångt

I veckans Stil ska vi ägna oss åt en banbrytande bästsäljare som i år, 2016, firar femtio år romanen Valley of the Dolls, av den amerikanska författaren Jacqueline Susann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Dockornas Dal”, som den svenska titeln lyder, publicerades 1966 och blev en pangsuccé. Den ”exploderade som en landmina i ett lugnt landskap”, som någon beskrev det som. Men så innehöll den vad många ansåg som sprängstoff om kändisskapets mörka delar – narcissism, otrohet, pengar, plastikoperationer, hemlighållna aborter och, inte minst – drogberoende. I romanen får man följa tre kvinnor under tjugo års tid – den vackra och väluppfostrade modellen Anne, den gatsmarta aktrisen Neely och den sexiga filmstjärnan Jennifer – som på olika vis gör karriär i den tuffa underhållningsbranschen i New York och Hollywood. För att hålla sig vakna, för att sova, för att dämpa nojor över utseende och ålder – och för att kunna prestera på topp, tar de alla, förr eller senare, till hjälp i form av receptbelagda

I veckans Stil ska vi ägna oss åt fåfänga och fotografi, genom att titta närmare på den franske fotografen Nadar en lång man med eldrött hår och skägg, och lika brinnande energi och fantasi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nadar betraktas som en av 1800-talets allra skickligaste porträttfotografer. Än idag kan man häpna över den nästan tredimensionella effekt han fick fram. Inte minst på sina många kändisporträtt.Ser man idag ett fotografi av dåtidens berömda författare, skådespelare, politiker, modeskapare eller modelejon som får en att nästan vilja sträcka fram handen och försöka ta på personerna ifråga, eller åtminstone känna på deras kläder – ja, då är det sannolikt ett fotografi signerat ”Nadar”.Nadar kände ”alla”. Och dessa ”alla” lät sig gärna dokumenteras av just honom. Författare som Emile Zola, Jules Verne, Victor Hugo, George Sand, Guy de Maupassant, Balzac, Charles Baudelaire, till och med en mycket ung Marcel Proust med vit krage och stor rosett om halsen poserade framför hans kame

I veckans Stil ska vi ägna oss åt ett material som än en gång är tillbaka i modet, sammet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns knappt någon designer som inte har använt sig av detta mjuka och lena tyg de senaste säsongerna – i synnerhet denna höst och vinter 2016 – och det gäller alla sorters produkter, inte bara kläder. Sammet syns på väskor, skärp, skor och stövlar. Det har även smugit sig in bland möbler, igen. Inredningstidningar trumpetar ut att ”sammet är grejen”.Och det trots att sammet är långt ifrån det mest praktiska av material. Sammet är som en magnet för damm, och katthår. Men det har förstås många andra egenskaper som gör att det väcker begär, på olika sätt. För sammet kan också leda tankarna till svunna tider, som i backspegeln betraktas som så mycket bättre, och elegantare. Och inte sällan, tryggare.En del trendanalytiker menar att sammet därför ligger helt rätt i en allt kyligare samtid, där de rikaste blir allt rikare och där framtiden ter sig alltmer oviss. Att bära, e

Inför Alla helgons dag ska vi ta en titt på filmen "Carrie" från 1976, baserad på Stephen Kings roman med samma namn, och ägna oss åt religion, skräck, blod och kläder som kan ge oanade krafter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filmen Carrie, med Sissy Spacek i huvudrollen, handlar om en blyg och mobbad tonårig flicka vars övernaturliga krafter, som får förödande konsekvenser. Filmen hade premiär i USA för ganska så exakt fyrtio år sedan, den 3 november 1976. Till Sverige kom den först två år senare, 1978. Sedan dess har det gjorts flera re-makes, en nygjord filmversion kom så sent som 2013. Det har till och med gjorts en musikal. Och den har gett inspiration till en oändlig mängd modebilder, och musikvideor. Förra året lånade Rihanna från den till videon ”Bitch Better Have My Money”. Men inget har hittills överträffat originalfilmen, regisserad av Brian de Palma. Inte ens romanen den är baserad på faktiskt, det håller författaren Stephen King helhjärtat med om. Det var för övrigt Carrie som satt

I veckans Sil ska vi ägna oss åt ett ämne som är både förfärande och fascinerande, men som också kan vara förlösande, inte minst för ens stil skilsmässor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De senaste åren har skilsmässor mer än någonsin ältats i filmer, böcker, tv-serier, sånger och förstås – i media, där det regelbundet rapporteras om en det ena, än det andra uppbrottet mellan olika kända personer. Vi säger bara ”Brangelina”, det vill säga skådespelarna Brad Pitt och Angelina Jolie vars skilsmässa, efter tolv år tillsammans, väckt uppmärksamhet över hela världen. På bio kan man just nu se den svenska filmen ”Jag älskar dig – en skilsmässokomedi”. På kultursidorna yvas det över ”Berättelse om ett äktenskap” av Geir Gulliksen, en historia om en man som blir lämnad av sin fru. Förra hösten gjorde Martina Haag succé med sin skildring av en skilsmässa där kvinnan blir lämnad av mannen, i romanen ”Det är något som inte stämmer”.  När Beyoncé dyker upp med ett nytt album som höjs till skyarna, så är de

Vid infarten till Malung står en stor skylt som hälsar välkommen till "världens skinncentrum". I veckans Stil reser vi till orten i Dalarna som har blivit känd för sin skinnindustri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Malung har varit centrum för Sveriges skinnindustri i flera hundra år. När Carl von Linné kom till Malung, på sin Dalaresa år 1734, blev han djupt imponerad av ortsbornas flitiga och flinka sätt att tillreda ”allmogens ludna kläder”.Många år senare, under skinnföretagen i Malungs storhetstid, på 1950- och 60-talet, fanns här runt 150 olika företag på samma gång – allt från stora fabriker med många anställda till hemmaskräddare som satt i sina små hus och sydde jackor och handskar.Vid den här tiden blev design ett allt viktigare element. Från att ha tillverkat mer traditionella arbetsplagg, som skinntröjor, handskar och bryggarfrackar, började man nu följa modets utveckling i Paris och många företag anställde utbildade designers för att kunna hänga med i modets trendsvängningar. Skinni

I veckans program ska vi snurra hundra år tillbaka i tiden och ta en titt på en kvinna som skulle kunna kallas för USA:s första supermodell Audrey Munson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Audrey Munsons proportioner ansågs vara perfekta. Hon jämfördes ofta med den kända grekiska marmorstatyn Venus de Milo, som numera finns på Louvren i Paris. Och för exakt hundra år sedan, 1916, gjorde denna likhet med en grekisk gudinna henne till en storfavorit bland dåtidens kända skulptörer, som blev alldeles till sig i trasorna över denna kvinna som de nästan slogs om att vilja avbilda.Än idag finns resultaten att se över hela USA – i Washington D.C, Jacksonville Florida, Atlanta, Georgia. Men framför allt i New York. Det är till exempel bara Frihetsgudinnan som slår Audrey Munson ifråga om höjd. En nästan åtta meter hög skulptur, baserad på Audrey Munson, och tillverkad av förgylld brons, tronar nämligen på det fyrtio våningar höga, och mycket pampiga, ”Manhattan Municipal Building”, New Yorks kommunhus, p

Könsneutrala kläder det vill säga plagg som lika självklart kan bäras av henne, honom eller hen är ett fenomen som fått debattvågorna att svalla den senaste tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men spelar det någon roll vilken typ av kläder man sätter på sig, eller vad de kallas? Ja, det gör det, menar många. Vi är faktisk inte så fria i tanke och handling som vi gärna vill inbilla oss. Vi behöver därför en spark i baken ibland för att fundera över vår klädsel.Inom modevärlden – och inte minst inom HBTQ-rörelsen – är det alltfler som alltmer ifrågasätter konventionella klädval. Varför ta till sig något förlegat könsperspektiv, om man istället kan klä sig som man vill, och känner sig som?Många stora modemärken – som bland annat Gucci, Saint Laurent och Burberry – blandar idag självklart manliga och kvinnliga modeller på catwalken, och gör ingen jättegrej av att de bär liknande plagg.Och det finns ännu fler mindre märken som gör samma sak. Stylisten Nicola Formichetti (som var den som var den

Den här veckan kommer vi bjuda på ett program innehållandes stil, snatteri och en snabbkurs i krishantering. Vi ska nämligen vända blicken mot skådespelerskan Winona Ryder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På 90-talet lyste Winona Ryder upp filmer som ”Beetlejuice” ”Edwards Scissorhands”, ”Mermaids” och ”Reality Bites” med sin udda och egna stil, fjärran från de strömlinjeformade blondiner som Hollywood då vurmade för. Winona Ryder kom att representera en alternativ filmstjärna, som med framgång gick sin egen väg.Men, så åkte Winona Ryder dit för snatteri av dyrbara kläder i början av 2000-talet – och drog sig därefter undan. Fast först efter att ha blivit designern Marc Jacobs modemusa, och modell. Tidigare i år frontade hon märkets makeupkampanj.Nu är Winona Ryder tillbaka i rampljuset igen tack vare den hyllade tv-serien ”Stranger Things” på Netflix. Att ge Winona Ryder en bärande roll i en serie som utspelas under 80-talet tangerar det geniala – det är som att titta på en tidsvurpa medan den