Stil

Designerväskor är dyrare än någonsin. För en klassisk väskmodell som Chanels 2.55 får man betala över 100 000 kronor. Väskor från Hermès kan kosta ännu mer. Men vad får man egentligen för pengarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fendis så kallade ”baguetteväska” blev startskottet för vad som kom att kallas för ”it bags” – eftertraktade designerväskor med namn som Lady Dior Bag och Balenciaga City Bag. Nya eftertraktade väskor tillkommer ständigt, trots att de är dyrare än någonsin.Hur originell eller spektakulär en väska än är så vet man inte på förhand om den kommer att funka. Den går inte att medvetet skapa, lika lite som en hitlåt – den måste också ligga rätt i tiden.Men att väskor har skyhöga marginaler är en av de minst bevarade hemligheterna i modevärlden. De har länge varit en sorts sedelpressar för modehusen, skulle man kunna säga. De ekonomiska framgångarna har fått många modehus att bli giriga, vilket har lett till högre priser – och sämre arbetsvillkor för dem som tillverkar väskorna

I modevärlden har det under senare år rått lite av en kysk klosterstämning. Men där har man tidigare verkligen inte sparat på krutet när det gäller att använda sig av just sex. Och efter visningarna inför nästa års vårmode i Paris verkar det faktiskt som om sexet är tillbaka. Hur kommer det tas emot den här gången? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av 1970-talet döpte den brittiska designern Vivienne Westwood sin första butik kort och gott till ”Sex”. En butik där punkmodet började ta fart, ett mode inspirerat av så kallad bondage. Och sedan rullade det på i allt snabbare takt. I början av 2000-talet började man till och med tala om en sorts ”porrifiering” av modet. Inte minst tack vare att då trendskapande fotografer skapade den ena kontroversiella bilden efter den andra.Men efter metoo blev många försiktiga med att spela på några som helst erotiska strängar,. Till och med ordet ”sexy” började betraktas som ofräscht när det gällde marknadsföring. För vem skulle vara sexig, för vem? Och h

Kai Gullmar kunde konsten att skapa trallvänliga melodier som inte gick att få ur skallen. Klädd i kostym och hatt gjorde hon succé som schlagerkompositör i Sverige på 1930-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det fanns en tid i Sverige då nästan alla visste vem Kai Gullmar var. Från 1930-talet och framåt kunde man höra hennes trallvänliga melodier i populära filmer och på radio. Kai Gullmar var nämligen en av Sveriges mest framgångsrika schlagerkompositörer, som spottade ur sig hitlåt efter hitlåt med namn som Med dig i mina armar, Swing it magistern och Jag har en liten melodi.Egentligen hette hon Gurli Maria Bergström, men valde artistnamnet Kai Gullmar. Hennes hår var kortklippt och bakåtstruket och hennes klädstil lika androgyn som hennes artistnamn. Och i en tid då homosexuella relationer fortfarande var olagliga levde hon öppet tillsammans med andra kvinnor. Men framför allt så skapade Kai Gullmar melodier som inte gick att få ur skallen.I veckans Stil berättar vi mer om Sveriges första

Det råder ingen tvekan om vilken hösten stora modefärg är, om man får tro modepressens många entusiastiska rubriker: vinrött! Frågan är förstås varför det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är förstås inte första gången som den här djupa och mättade färgen har utropats till trendfärg när löven börjar gulna. Det gjorde man 2012, 2013, 2016 och 2019 också. Och länge betraktades vinrött till hösten som en sorts trött kliché, ungefär som blommiga klänningar och vita blusar till sommaren.Men, idag spelar färger inom modet en lite annorlunda roll än tidigare. En färg, eller viss nyans, kan nämligen säga mer än ord – väldigt mycket snabbare. Det ger på nolltid en tydlig bild om vem avsändaren är, vilket funkar perfekt på sociala medier. Och det är en av anledningarna till att det har blivit allt viktigare för modemärken att se till att bli associerade med en färg, framför allt bland lyxmodemärken. Även om det just nu är många modemärken som vurmar för det vinröda, så är det ett av dem som jobbar väl

Den stilbildande filmen Terminator har influerat kroppsideal, skapat sin egen distinkta estetik och förebådat en värld där maskinerna tar över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Terminator hade premiär hösten 1984, för exakt fyrtio år sedan. Då kallades den för ”en b-film med stil” och få anade att den skulle bli en framtida dunderhit och utvecklas till en enorm franchise med sju filmer, tv-serier, videospel, serietidningar och webbserier.Få hade säkerligen inte heller en tanke på att filmens tema, med artificiell intelligens som går överstyr, skulle vara skrämmande aktuellt fyrtio år senare.Stilmässigt bjuder filmerna dessutom på flera minnesvärda outfits. När roboten Terminator, spelad av Arnold Schwarzenegger, reser till 1984 från framtiden är han till en början naken. Men efter att ha slaktat tre punkliknade killar som hånskrattat åt honom, bär han snart deras kläder. Svart t-tröja, gröna cargobyxor och en grå militärjacka som prytts med nitar, en så kallad ”M-65 field jacket” som tillverkade

Människor har alltid haft en viss respekt för natten, för vem vet vad som kan gömma sig där ute i mörkret? Men den svarta natten har också inspirerat mode, konst och kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans Stil ska vi bege oss in i nattens mörker för att se hur den del av dygnet då de flesta av oss ligger och sover har inspirerat modeskapare, konstnärer och kultur i största allmänhet.Vi pratar med den brittiska konstnären Stuart Semple om Vantablack, den svartaste svarta färg som finns. Modeskaparna Jennifer Blom och Per Götesson berättar vad som händer natten innan en stor modevisning. Filmskaparen och författaren Mia Engberg, aktuell med essäboken Mörker som material, berättar om hur hon och andra konstnärer använt sig av mörker, natten och svärta i sina verk. Och så träffar vi arkitekten Andreas Martin-Löf, som stolt också kallar sig lampmakare. Han tycker att vi inte ska lysa upp natten allt för mycket, utan istället lära oss att omfamna mörkret.

Strikt svart kostym med mjuk vit knytblus och pärlor i öronen den kvinnliga powerkostymen har blivit Kamala Harris kännetecken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är långt ifrån bara politik som påverkar väljare vilken person de ska lägga sin röst på. Viktigt är också hur de beter sig, och klär sig. Inte minst, eller kanske framför allt, för kvinnor. I synnerhet om de aspirerar på posten som president i USA.Men till skillnad från många andra kvinnliga politiker har Kamala Harris val av kläder sällan kritiserats, eller ens diskuterats. Somliga menar att det kanske beror på att hon i sitt jobb som vicepresident har uppfattats som ganska osynlig.Som vicepresident hittade hon snabbt en stil som hon hållit fast vid – kostymen, eller ”powerkostymen”. Kavaj och byxor. En funktionell uniform som utstrålar pondus, men inte för mycket. Och den som hon bär ser nästan alltid likadan ut. För oavsett från vilket märke den kommer är kavajerna långa med accentuerade axlar. Byxorna är raka eller lätt utsvängda

Det idag bortglömda PR-snillet Percy Savage presenterade Yves Saint Laurent för Christian Dior och lade grunden till att celebriteter började bära couture på röda mattan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Percy Savage var en lång och charmig man från Australien med stor svart Fedorahatt på huvudet och ett långt elegant cigarettmunstycke med rykande cigarett av märket Gauloise mellan sina fingrar. Han var en av modets stora PR-snillen.När han avled 2008, 81 år gammal, kunde många nästan inte tro sina ögon när de läste hans eftermälen – vilket liv! Var det möjligt? Vem var egentligen den här flamboyante mannen som hade känt allt och alla i modevärldens absoluta mitt i både Paris och London? För från början av 1950-talet och ända in på 80-talet, visade sig han sig nämligen ha haft ett finger, eller ofta fler, med i spelet.Naturligtvis bättrade gärna Percy Savage på redan bra historier. Han var omvittnat kvick och charmig och hade en enastående förmåga att knyta kontakter och skapa vänner – och göra i

I veckans Stil ska vi dyka ner i vårt stora reportagearkiv för att åter träffa några av alla de personer vi intervjuat under det senaste året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Modejournalisten och författaren Susanna Strömquist berättar historien om Coco Chanels berömda trappa på Rue Cambon 31 i Paris. Vi besöker plymmakaren Tim Mårtensons ateljé där han inte bara skapar fjäderkreationer utan även sidenblommor, precis som de tillverkades under 1800-talets glansdagar, då hattar prydda av blommor och fjädrar var superpopulärt. Fredrik Strage berättar om den något kaotiska intervjun han gjorde med regissören Vincent Gallo 1998 och så tar vi reda på varför den orange pensionskuvertet blev just orange.

Den franska plastikkirurgen Suzanne Noël lade under det tidiga 1900-talet grunden till fettsugning och förfinade det vi idag kallar för minilyft. Hon var samtidigt en mycket hängiven feminist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Suzanne Noël var världens första kvinnliga platstikkirurg. Denna fransyska var inte bara en kvinnlig pionjär inom yrket, i vilket hon för övrigt excellerade, hon lade grunden till fettsugning och förfinade det som vi idag kallar för ”minilyft”, det vill säga små men effektiva ingrepp från vilka man snabbt repar sig.Suzanne Noël var dessutom en hängiven feminist. Hon ansåg att det var mer än okej för mogna kvinnor att fixa till sina fejs med hjälp av kirurgi. Hon menade att det bidrog till kvinnor kunde fortsätta jobba, och därmed försörja sig. Män som beskrivit dem som ”för gamla” och ”för trötta” och gett dem sparken på grund av deras fårade pannor och hängande ögonlock hade då inget att sätta emot. Här kom istället erfarna kvinnor som såg pigga och utvilade ut.Att hålla i

Del 1 av 2. Få öar har blivit lika mytomspunna och omsusade som Capri. Här har excentriker byggt storslagna villor, designers skapat färgsprakande kläder och filmstjärnor tillbringat soliga semestrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans program reser Stil till Capri, den branta klippön i Neapelbukten som på något sätt har lyckats bli själva sinnebilden för lyx, glamour och hedonistiska utsvävningar. Vi ska få bekanta oss med några av de personer som lockats dit under årens lopp och varit med och format bilden av ön.Myten om Capri är gammal som gatan. Redan några årtionden efter Kristi födelse bestämde sig kejsar Tiberius för att bygga ett storslaget palats på ön, varifrån han sedan styrde hela romarriket. Och så var bollen satt i rullning.Under det sena 1800-talet fick Capri rykte om sig att vara en fristad för folk som kände att de inte riktigt passade in i tidens trånga konventioner – konstnärer, författare, bohemer, homosexuella. På 1950-talet kom filmstjärnorna och celebriteterna och v

Del 2 av 2. Vi fortsätter att utforska Capri i veckans program och berättar om storslagna villor, dekadenta opiumrum, babianer som heter Bobby och när Europas mest excentriska kvinna kom till ön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I del två av vår Capri-special fortsätter Viveka Adelswärd, författare till boken Alltför adlig, alltför rik, alltför lättjefull, att berätta om den unga franska adelsmannen Jacques d'Adelswärd-Fersen och hans flytt till Capri. Där bygger han Villa Lysis på en brant klippa högt över havet i början av 1900-talet.Vi berättar också om Birgitta Stenbergs tid på Capri under tidigt 1950-tal, som hon skildrar i romanen Kärlek i Europa. Hon dricker vin på piazzettan, lär känna gangsterkungen Lucky Luciano och överväger att köpa en apa.Vi besöker Axel Munthes Villa San Michele tillsammans med museets intendent Kristina Kappelin. Och så berättar religionshistorikern Per Faxneld om när Europas mest excentriska och utflippade kvinna Luisa Casati kuppade sig in i Villa San Michele och

Det finns en hel del kläder och skor som många av oss gillar, men som lika många gillar att gnälla över, och klaga på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så länge det har funnits mode, så har det funnits åsikter om vad som är rätt och fel och fint och fult. Kanske framför allt fult, för när det gäller att tycka till om vad som uppfattats som obegripliga modefenomen så har man inte direkt varit återhållsam med att spy galla, något som vi ska titta närmare på i veckans program.Vi pratar med Alice Aveshagen, reporter och skribent på Svenska Dagbladet, om hur fotriktiga sandaler från Birkenstock omfamnades av modevärlden. Vi pratar med jeansexperten Douglas Luhanko, som säljer, lagar och återskapar jeans i samma kvalitet som jeanstyget var i begynnelsen. Det är jeans som knappast kan kallas bekväma, i alla fall inte till en början. Vi åker till Varberg och pratar med virkkonstnären Moa P. Blomqvist om virkningens historiskt låg status. Och så pratar vi med modehistorikern Alison Matthews David, författ

Christian Dior älskade rosor. Cristóbal Balenciaga föredrog röda nejlikor. Mary Quant hade tusenskönan som symbol. Och Coco Chanel valde den vita kameliablomman som sin signatur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I säsongens sista program, då det grönskar som allra mest, ska vi ägna oss åt en återkommande favorit i modevärlden under just denna tid på året – blommor.Det har inte funnits en enda vår och sommar i modern tid då mönster av blommor inte har letat sig in bland säsongens kläder. Blommönster i vår-och sommarmodet är med andra ord varken nytt eller banbrytande, men det är, som sagt, populärt.Och just i år är det faktiskt lite extra populärt. Flera modehus har till exempel gjort moderna tolkningar av rosen i sina sommarkollektioner. Många av rosorna är förvisso klassiskt röda, men de dyker upp som överdrivet stora, som stiliserade, som 3D-prints eller som paljettbroderier. Och många har långa stjälkar med vassa taggar, som en bokstavlig udd. För blommigt är ju inte alltid detsamma som gullig

Demi Moore och Pamela Anderson har gjort storstilad comeback. Och det genom att medvetet använda sig av mode och skönhet som en sorts PR-strategi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Demi Moore och Pamela Anderson är förvisso väldigt olika sinsemellan, men båda har blivit enormt uppmärksammade för sin stil, på olika vis. De har skapat rubriker som: ”Så blev Demi Moore en ny modeälskling vid 61 års ålder” och ”Pamela Anderson har en ny signaturlook – ingen makeup”. Det har gett resultat. I år har båda dessa kvinnor gjort succé i modevärlden och har använt uppmärksamheten för att få fart på sina karriärer – som går som smort just nu.Spaltkilometer av hyllande texter har skrivits om Pamela Andersons mod att under modeveckorna i vintras visa upp sitt osminkade fejs och ingen verkar idag kunna få nog av att titta på Demi Moore i det ena eleganta designerplagget efter det andra.I veckans program pratar vi med Göteborgs-Postens kulturchef Johan Hilton om den satiriska komediserien The Comeback från 2005, e

Balkongen används av kungligheter, politiker och hobbyodlare. Varje år är den föremål för oändligt många goda råd om hur den kan inredas på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Denna lilla rektangel, på några få kvadratmeter, som vi varje vår och sommar tränger in stolar och bord och krukor med pelargonier på – om den inte används som förråd för cyklar, gamla möbler och skrymmande sportutrustning, förstås. Men rent generellt gillar vi balkonger här i Sverige. Sedan de på 1900- talet började uppföras även på enklare hus, och inte bara på palatsliknande byggnader, har de blivit självklara delar av moderna bostäder. Men också avundsvärda, för alla lägenheter är ju inte utrustade med en liten privat plats där man kan få en nypa luft, odla blommor och tomater – eller lufta katten på.Det gjorde de gamla grekerna redan under den mykenska kulturen runt 1600 före Kristus. Uppfinningen, eller snarare idén om ett luftigt extrarum, togs senare över av romarna, som produktutvecklade balkongerna och gav dem ett n

Vesta Tilley blev världsberömd genom att klä sig, och uppträda, som en man. En talang som gjorde henne till välbetald superstjärna i början av 1900-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av 1800-talet inledde brittiska Vesta Tilley sin karriär som imitatör av män, för att med åren bara bli mer och mer populär. Hon älskades av både män och kvinnor som inte kunde få nog av denna entertainer som på pricken och med perfekt komisk tajming kunde härma olika typer av män, och driva med deras later och laster.En förmåga som gjorde Vesta Tilley till en superstjärna som inte bara uppträdde över hela Storbritannien, hon reste hela sex gånger på turné i USA. Hon blev fotograferad för tidningar och så förföljd av fans att hon behövde hjälp av polisen för att skydda sig från entusiastiska beundrare.Men hon var inte den enda. Det fanns faktiskt andra kvinnor som uppträdde som män på scen. För själva konceptet var hon inte ensam om vid tiden. Men, ingen av dem kom riktigt i närheten av Vesta Tille

Makeup och mode har alltid hängt ihop. Men under 90-talet började sminkningarna bli lika uppmärksammade som kläderna på catwalken. En av de stora anledningarna till det stavas: Pat McGrath. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den brittiska makeupartisten Pat McGrath omnämns ofta som ” den mest inflytelserika makeupartisten någonsin”. Hennes sätt att använda kosmetik som ett verktyg för att skapa en sorts moderna konstverk har inte bara gjort henne världsberömd, utan även fått henne adlad av den brittiska drottningen. 2020 blev Pat McGrath utsedd till “Dame of the British Empire” för sitt arbete inom mode- och skönhetsbranschen, och för sin strävan efter mångfald inom detsamma. Men så har den idag (snart) 58 år gamla Pat McGrath jobbat länge, och mycket. Hon är en av de mest efterfrågade av de stora modehusen, som ända sedan 1990-talet vill att just hon ska mejka deras modeller inför visningar. Men så är det där som hon har briljerat genom fantasifulla och innovativa sminkningar som gett eko, långt u

Gång på gång har dess död utropats. Men lika många gånger har den högsta sömnadskonsten, haute couturen, överlevt. Nu syns återigen ett växande intresse, och ny respekt för den finaste klädkonsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den högsta sömnadskonsten, haute couture, är van att betraktas som så dammig och gammalmodig att den skulle vara nära att förtvina och dö och begravas och helt och hållet försvinna. Men, den har överlevt alla typer av trender – och lågkonjunkturer – och betraktas idag med ett helt nytt intresse, och ny respekt. Och allt fler märken strävar numera efter att skapa vackra kläder av hög kvalitet som kan klassas som ”couture”. Frågan är förstås – varför det?Vi beger oss till Beckmans Designhögskola och träffar modeskaparen Pär Engsheden, som gjort sig känd för sina couturekreationer och som ansvarar för skolans modeutbildning. Häromåret la till undervisning i couturedesign på modeutbildningens schema, och han ser flera anledningar till couturens comeback. Vi pratar även med

I veckans Stil ska vi bada badkar och sitta på toaletter gjorda av äkta guld. Vi ska nämligen bege oss in i badrummet det rum i våra hem som är tillägnat den avklädda kroppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans program träffar vi artisten Adam Taal som älskar att bada badkar. Vi dyker ner i konsthistorien tillsammans med Moderna Museets chef Gitte Ørskou för att titta på toaletter i konsten. Etnologen Kristina Lund berättar om badrummets historia och hur Sverige gick från smutsigt och fattigt till rent och modernt. Och så tar vi en en titt på löddrande tvålreklam (bland annat skapad av ingen annan än Ingemar Bergman) och gör ett besök på utedasset.Veckans programledare är Erik Sjölin.