Stil

STIL firar fem år och i veckans STIL Special fortsätter vi att gräva i vårt digra arkiv. I första delen utgick vi från couture, den här veckan har programmet rubriken Karaktärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Där möter vi människor som alla medvetet använder sig av mode och makeup för att kommunicera. Vi får bland annat höra ett reportage om den brittiske excentrikern Quentin Crisp. En av hans vars livsfilosofier var att man aldrig någonsin behöver städa sitt hem, för efter fyra år blir smutsen ändå aldrig värre. Vi får också träffa en udda modemusa, den amerikanska konstnären Kembra Pfahler, som inspirerar designern Rick Owens. Andreas ”Whiplasher Bernadotte” Bergh i det svenska bandet Deathstars berättar om vikten av glitter och hur viktigt det kan vara att tänja på gränser. Och så har vi varit hemma på besök hos den svenske frisören Roger Morgan, som satt saxen i hår under snart femtio år. Nästa vecka sänder STIL vårens första nya program.

STIL i P1 har sedan starten våren 2007 gjort över 200 program med mode i fokus. Varje vecka har vi berättat historier om både människor och fenomen som påverkat vår stil genom tiderna, på olika vis. Vi har nystat i trådar som lett oss in i romaner, konstverk, musik och affärsliv och därigenom visat att mode alltid varit ständigt närvarande i vår vardag. I STIL Special har vi samlat ihop några av de många reportage som varje program innehåller. Den första delen, av två, har vi kallat för Couture. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Där möter vi människor som aktivt arbetat med just kläder, fast på vitt skilda vis. Vi ger bland annat en rapport från Coco Chanels våning i Paris, som fortfarande står kvar som hon lämnade den. Vi möter även den legendariske François Lesage, som avled förra året 82 år gammal. Han drev den anrika broderiateljén Lesage i Paris, dit alla exklusiva modehus har vänt sig de senaste 127 åren. Dessutom får vi träffa svenska modeskaparen Sandra Ba

Programmet är en repris från 2008 I veckans STIL uppmärksammar vi en svensk man som kom att bli världsberömd genom sitt banbrytande sätt att blanda konst, dans, kostym och musik, Rolf de Maré (1888-1964). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och det gjorde han i Paris 1920 då han engagerade dåtidens mest nyskapande konstnärer, musiker, poeter och koreografer med syfte att skapa ett slags allkonstverk.  Fernand Léger, Nils Dardel, Francis Picabia , Erik Satie, Jean Cocteau, Rene Clair  fick här stort svängrum att prova nya idéer. Det kom att få namnet Ballet Suedois, eller som vi säger här –  Svenska Baletten. Mellan 1920-1925 var den det mest avantgardistiska man kunde se och höra på en scen. Inspiration kom från den banbrytande dansensemblen Ryska baletten, men Svenska Baletten gick faktiskt ännu längre i sin experimentlusta. Rolf de Maré var vida uppskattad internationellt, men här i Sverige blev han hånad och utsatt för grov förföljelse i pressen. Han

Carmen Miranda (1909-1955) gav världen en helt ny syn på fruktkorgen som modeaccessoar. I Hollywoodmusikaler från 1940-talet kan man se denna brasilianska sångerska och skådespelerska dansa och sjunga i lika färgstarka som fantasifulla kreationer, inte minst turbaner. Ingenting var henne främmande att bära på huvudet. Blommor, rosetter, små paraplyer, lysande elektriska plastbananer, julpynt, fjädrar - och korgar med exotiska frukter. Men hon var långt mer än en kitschig kvinna. I veckans program berättar vi mer om Brasiliens första och största superstjärna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carmen Miranda var fräck och förförisk med en oskuldsfull fräschör och charm som golvade både män och kvinnor. Hon hade glimten i ögat. Blixtrande leende med rödmålad mun och flirtiga ögon som skiftade i gult och grönt – likt Brasiliens flagga – inledde hon i början av 30-talet en karriär som tog henne från Rio de Janeiro till New York och Hollywood. I USA fick hon snabbt fick smeknamnet ”The

Nu, när det lackar mot jul, ska vi ägna rödstrumpan lite extra uppmärksamhet. I veckans STIL tar vi en titt på den fula feministen, klädd i säck och aska och utan smink. En vanföreställning som är segare än både kola och knäck. Och den är försåtlig, halare än julbordets ål, då den fått många - inte minst unga kvinnor- att anse att feminism, ja det är något som står i motsättning till flärd och mode. Men ett alltför stort modeintresse är heller inte bra att ha som kvinna. Varför är det så? Ja, det berättar vi om i programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är många snabba att idiotförklara dagens unga modeintresserade kvinnor som konsumerar kläder, trender och smink. ”Modebloggare” har blivit till ett skällsord, en beteckning på någon vars huvud är tomt på annat än tankar om ”dagens outfit”.  Inget nytt med den dissningen, tyvärr. Den kvinnliga konsumtionen har ända sedan varuhusens framväxt i mitten av 1800-talet fått ta emot kritik. Kvinnans köplust – &r

Vit, vitare, vitast. Varför är vi så besatta av vitt, på vintern, och självklart säger: klart att julen måste vara vit? Vi yrar om snöbollar, snögubbar och Snövit och suckar längtansfullt: jamen, det blir ju så mycket ljusare med snö på vintern. Denna längtan efter det ljusa - och vita - har även fått många av oss att måla våra hem i vitt och säga att det blir ju så fräscht. I veckans STIL tar vi en titt bakåt i tiden för att se vem som egentligen började med vitt, inom både mode och inredning, och varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av pionjärerna när det gäller att inreda med vitt, det var Syrie Maugham (1879-1955) i slutet av 1920-talet. Kvinnliga inredare hade då börjat göra sig bemärkta och i Vogue kunde man läsa att: en kvinna är ”antingen lyckligt gift eller inredare”. Syrie var gift med författaren Somerset Maugham och hade ett stort kontaktnät av rätt personer som spridde hennes revolutionerande idéer om vita soffor, vita mattor, vita blommor och vitt porslin v

Max Factor (1877-1938) var mannen som förvandlade skådespelare till filmstjärnor, och det genom - smink. För bakom namnet, som idag mest associeras till ett märke, finns faktiskt en man av kött och blod. Hans skicklighet när det gällde att skapa skönhet på konstlad väg prisades av både den ryska tsarfamiljen och den amerikanska skådespelareliten. Om honom, hans liv och innovativa produkter - som täckande hudcrèmer, lösögonfransar, vattenfast smink och läppglans - berättar vi om i veckans STIL. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var Hollywood och dess stjärnor som kom att göra Max Factor till en maktfaktor inom smink. För film var i början av 1900-talet en alldeles ny och spännande underhållningsform som blev enormt populär, och vida spridd. Filmskådespelare blev stora trendsättare. De visade upp nya sätt att klä sig och bete sig – och sminka sig på. Och ingen gjorde det bättre än Mac Factor. Men så hade han lång erfarenhet av yrket. Han föddes som Max Tandowsky Faktor i Polen. Han hade ni

Flygvärdinnans arbete framställdes länge som enormt glamoröst och eftersträvansvärt. Rymdålderns jetflickor har hela klotet till arbetsfält och fritidsplats. De har våning i Rom och stående hotellrum i Rio. De jagar storvilt i Afrika, som man kunde läsa i Vecko Journalen 1964. Med flygvärdinnan hamrades bilden av en modern och avundsvärd kvinna ­in i vårt medvetande. För henne låg, till skillnad från de flesta andra, världen öppen. Flygvärdinnan fungerade även som en sorts kuttersmycke för flygbolagen, förutom alla sina andra arbetsuppgifter. Deras dräkter blev viktiga instrument i marknadsföringen. I veckans STIL tittar vi närmare på flygvärdinnans kläder genom tiderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De första flygvärdinneuniformerna speglade flygets militära bakgrund. Även i Sverige. SAS första uniform, från 1946, var mörkblå och uppsydd hos Fröjds engelska skrädderi, i Stockholm. Men när det under 1960-talet blev inne bland flygbolag att använda sig av etablerade modehus, så gjorde SAS

Vad var det som förvandlade privatpersonen Norma Jeane Baker till superstjärnan Marilyn Monroe (1926-1962)? Jo, visst hade hon både karisma och en kropp som var få förunnat. Men hon hade också kunskap om hur hon skulle använda sig av smink, färga håret - och, naturligtvis, klä sig - för att uppnå maximal Marilyneffekt. I veckans STIL ska vi med andra ord inte tjata om hennes privata liv och trassliga kärleksaffärer, utan istället ägna oss åt den förvandlingsprocess som kom att få henne att glänsa som ingen annan stjärna i Hollywood. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästa år är det femtio år sedan hon avled, vilket är anledningen till att ett nytt intresse för Marilyn Monroe börjar bubbla upp. Snart har till exempel filmen My Week with Marilyn premiär. Det är en dramatisering av den besvärliga filmatiseringen av The Prince and the Showgirl. I filmen gestaltas hon av Michelle Williams, som man i höst kunnat se som en blonderad Marilyn på en oändlig mängd modemagasinsomslag, som både Vogue och Elle.

Paco Rabanne är ett modemärke som återigen har kommit i ropet. Den framsynta designen från 1960-talet har dammats av och getts nytt liv genom samtida moderna material och en ny designer - den indiske modeskaparen Manish Arora. Märket har fått både modevärlden och Lady Gaga att gå ner i brygga av glädje. I veckans program berättar vi inte bara om märket, utan även om mannen Paco Rabanne (1934-) som kallats för futurist, mystiker, modeskapare och domedagsprofet - och som säger sig ha levt i över 70 000 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Man kan lugnt påstå att Paco Rabanne inte är som andra modeskapare. Han föddes som Francisco Rabaneda Cuervo i San Sebastian i Spanien, men valde 1965 att kalla sig för ”Paco Rabanne” då namnet innehåller elva bokstäver, vilket han anser vara ett lyckosamt nummer. Och det kanske har hjälpt honom, vem vet? Sedan förra året kan han i alla fall kalla sig för ”Officer av Hederslegionen”, vilket är Frankrikes förnämligaste utmärkelse som de

Paraplyet är billigt, funktionellt, och lätt att slarva bort. Många av oss har därför flera stycken liggandes på hatthyllan. Få av oss tänker egentligen så mycket på våra paraplyer - förrän regnet öser ner. Denna vardagsvara har dock inte alltid varit alla förunnade, tvärtom. Paraplyet har en lång historia. Varianter för både regn och sol har funnits i flera tusen år, över hela världen, och varit en statussymbol. Paraplyet har också ansetts som både tjejigt och en självklarhet för en gentleman att bära. I veckans program berättar vi mer om historien bakom denna funktionella accessoar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När paraplyer började etablera sig i Europa under 1600- och 1700-talet och blev tillgängliga för allmänheten, blev de ingen omedelbar hit. Paraplyet ansågs till en början vara en typisk tjejgrej, lite löjlig att använda. En riktig karl bar lång överrock i regnet, och dessutom fanns ju hästdroskor att ta till då regnet öste ned. Vad skulle man med paraply till? Paraplyet ansågs d

Ernest Hemingway (1899-1961) jagade, fiskade, boxades, bråkade, hade stormiga äktenskap och drack kopiösa mängder med sprit. Däremellan skrev han också en hel del bra böcker. 1954 tilldelades han Nobelpriset i litteratur. I år är det femtio år sedan han avled, men mannen, myten - och inte minst modet han skapade - fortsätter att leva vidare. I veckans program berättar vi mer om honom, om jaktkläder, drinkar och om han fortfarande är relevant idag som författare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många män har genom åren beundrat det sätt som Hemingway, till synes lätt och obekymrat, dundrade fram genom livet på. Bilden av honom håller idag på att nyanseras genom nya biografier och aldrig tidigare publicerade brev, men än så länge förknippas han i mångt och mycket med en machostil. Han var lång (över 1,80), stor och stark, solbränd och skäggig. Och han kunde göra det mesta, framstod det som. Han skrev inte bara populära och prisbelönta bästsäljande böcker som Och solen har sin gång (1926) , Fa

Filmen Frukost på Tiffanys, eller Breakfast at Tiffanys som den engelska titeln lyder, firar denna höst femtio år. Den femte oktober 1961 hade den amerikansk premiär, till Sverige kom den i december samma år. Den upphöjde inte bara huvudrollsinnehavaren Audrey Hepburn till en av världens mest slitstarka stilikoner, i rollen som Holly Golightly. Den kom även att för alltid förändra sättet kvinnor skildrades på film. För första gången fick man se en modern ung kvinna som vägrade att anpassa sig till rådande normer i tiden - utan att straffas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill man hårdra det så skulle man kunna påstå att utan Frukost på Tiffany’s, ingen Sex and the City. För filmen visade nämligen upp en helt ny typ av kvinna på vita duken. En ung kvinna som inte bevakade sin oskuld som om vore den stöldbegärligt gods, och det innan p-pillret hade slagit igenom. Tidigare hade kvinnor i princip två olika rolltyper att välja mellan. De som aldrig hade sex före äktenskapet, och de som hade de

Skönhetsföretaget LOréal är inte bara ett företag som just nu är i fokus för en vida omskriven arvstvist mellan Frankrikes rikaste kvinna, Liliane Bettencourt och hennes dotter Francoise Bettencourt-Meyer, som i veckan fick sin snart 89-åriga mamma omyndigförklarad. Det är även världens största skönhetsföretag, grundat av deras far och morfar, Eugène Schueller (1881-1957). Hans idé? Hårfärg. I veckans STIL berättar vi mer om honom, och historien bakom företaget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Vet ni vad en 6 000 timmars-man är? Det är någon som arbetar mer än 16 timmar om dagen, 365 dagar om året utan semester eller lediga lördagar och söndagar”. Det sade Eugène Schueller, och det var sig själv han talade om. Han jobbade jämt. Han blev drillad som barn att jobba hårt i familjens finbageri, och det hårda arbetstempot kom att prägla honom för resten av livet. Varje morgon steg han upp klockan fyra och arbetade därefter hela dagen på sina olika företag – en färgfabrik, en

Den långsamhet med vilken en trädgård växer fram har länge lockat många i modevärlden att sticka ner fötter och fingrar i myllan. I veckans STIL tar vi en titt på vad trädgårdar har betytt för några olika modepersonligheter genom tiderna. För det är inte bara Dries van Noten och Christian Dior som uttryckt sin kärlek till blommor, blad och buskar. Det har även några av modehusens förmögna storkunder gjort genom åren, med stor framgång. I programmet besöker vi en av de kändaste modeträdgårdarna, La Louve i Provence. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trädgården räknas idag till en av ”de mest anmärkningsvärda” i Frankrike och är grundad av en av modevärldens trädgårdsfantaster, Nicole de Vésian. Hon arbetade länge för det franska modehuset Hermès, men det är som anläggare av trädgården ”La Louve” i Bonnieux i Provence i Sydfrankrike som hon kom att bli känd för långt fler än köpare av exklusiv design. Vi har promenerat runt i trädgården och får höra varför den ä

Svenskt mode har en gång i tiden inneburit mer couture än konfektion. För det har funnits en tid då svenska kvinnor, om än de lite bättre bemedlade, klädde sig nästan lika flott som de franska. I veckans STIL synar vi några kvinnliga modepionjärer i de välklädda sömmarna, Augusta Lundin (1840-1919) och Marg von Schwerin (1899-1992). För med hjälp av nål och tråd och en brinnande entusiasm byggde de upp en sorts modeimperier i Sverige genom att erbjuda kvinnor kläder av exceptionell god kvalitet, och med hög modegrad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För mönstren till många av deras klänningsmodeller kom direkt från de flotta modehusen i Paris, med vilka man samarbetade. Augusta Lundin hade till och med en direkt koppling till vad som kallas för världens första riktiga modehus, huset Worth i Paris etablerat 1858. Grundaren Charles Fredrick Worths närmaste man och kompanjon var nämligen en svensk man vid namn Otto Gustaf Bobergh som bistod med kapital och kunskap och organisering av

Ingen annan moderedaktör har blivit så omtalad och så mytomspunnen som Diana Vreeland (1903-1989) vars namn än idag väcker respekt, och intresse trots att det är över tjugo år sedan hon dog. Just nu är hon extra aktuell genom en bok och en dokumentärfilm som båda bär hennes namn: Diana Vreeland - The Eye Has To Travel. I veckans STIL tittar vi lite närmare på denna kvinna som satt mitt i modesmeten i nästan femtio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Diana Vreeland började som moderedaktör för Harper’s Bazaar 1936, där hon stannade i tjugofem år innan hon blev utnämnd till chefredaktör för Vogue. En tidning som hon lyfte till nya moderna höjder under 1960-talet. Två nummer i månaden producerade hon, med aldrig sviktande kvalitet och överraskande vinklar på traditionella ämnen. ”Diana Vreeland uppfann moderedaktören”, hävdade den ansedde fotografen Richard Avedon med vilken hon länge samarbetade.  Från Vogue fick hon sparken 1971. Det var nya kärva ekonomiska tider och ingen

Denna vecka när bokmässan i Göteborg är i full gång och fylld med författare och läsare ska vi ägna oss åt en kvinna som lanserade vad som kom att kallas för en intellektuell look - Juliette Gréco (1927-)För denna franska sångerska har fått mången kvinna att vilja sticka en bok under armen och se svår ut - klädd i svart. Juliette Gréco kom att förkroppsliga en efterlängtad frihet, individualism och upprorisk stil efter andra världskrigets slut i Frankrike. Hon var snygg, smart och kunde säga ifrån på skarpen. Dessutom var hon kompis med Jean-Paul Sartre, Boris Vian och Albert Camus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många fransmän uppfattade den egensinniga, hetlevrade och kulturintresserade Juliette Gréco som en sinnebild för själva Frankrike.  Hennes kläder, som alltid var lika svarta som natten, eldade på intresset. Varför ville en vacker ung kvinna klä sig i svart? I upprullade herrbyxor och heltäckande tröjor? Det var då ett nytt, ovanligt, och väldigt spännande koncept. Genom sin

Hur ska cykelkläder egentligen se ut? I veckans STIL ger vi oss ut bland cyklar, och modet som har följt i dess hjulspår. Redan med det sena 1800-talets velocipeder kom råd om lämplig klädsel vid framfart med detta nya transportmedel. För vad ska man ha på sig när man cyklar? Det är en frågeställning som är lika aktuell nu, som då. I veckans program tar vi en titt på hur cykelklädsel faktiskt satte skjuts på modet, inte minst för kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rutiga flanellskjortor, skitigt hår och grova kängor. Distade gitarrer, skevt ljudande harmonier, mumlande sångstil och texter om frustration och tonårsångest. I veckans STIL tar vi en titt på den musikstil som kom att sorteras in under rubriken grunge och som lite oväntat kom att påverka modet, med början för ganska exakt 20 år sedan. Den 24 september 1991 släppte nämligen Nirvana sitt album, Nevermind. På den fanns singeln Smells like teen spirit, som blev en sorts global hymn som omfamnades av en hel generation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.