Stil

Tidningen Vanity Fair firar i år hundraårsjubileum. 1913 utkom det första numret av tidningen i USA, och innehållet kom snart därefter att påminna om det i dagens tidning - en sofistikerad blandning av kultur, politik, glamour och skvaller på hög nivå. Tidningen satsade tidigt på att knyta till sig goda skribenter från olika håll. Det var också - och är i viss mån fortfarande - en tidning där fotografer fick fritt utlopp för sina idéer. Det bidrog till att Vanity Fair fick rykte om sig att vara en tidning vars reportrar och fotografer släpps in i rum och sammanhang dit andra inte har tillträde. I veckans program berättar vi mer historien bakom denna tidning som ofta framhålls som det ideala magasinet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Själva tidningsnamnet ”Vanity Fair” fanns tidigare, om man ska vara petig. Men det var 1913 som tidningen började förvandlas, från en liten småtråkig kulturtidskrift till ett magasin som än idag påminner om en spirituell middagsbjudning med prominenta gäs

Konsten att konversera, det vill säga att i spirituella samtal utbyta välformulerade tankar som får hjärnan att jobba lite extra, det var något som Madame de Staël (1766-1817) behärskade. Hon var en krutdurk till kvinna som syntes, hördes och tog plats i samhällsdiskussionen på ett sätt som få andra, män inkluderade. Geni har inget kön, som hon konstaterade. Genom sitt skarpa intellekt och välsmorda munläder slog hon sin samtid med häpnad. Madame de Staël bröt mot en hel del konventioner och förutfattade meningar om hur en kvinna skulle bete sig - och se ut för den delen. Hon var bastant byggd, hade lätt för att snubbla och spilla och bar med förkärlek djupa urringningar och färgstarka turbaner. Mer om henne berättar vi i veckans STIL. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Somliga har kallat Madame de Staël (eller Germaine de Staël-Holstein) för den ”första moderna kvinnan”, andra för ”den första feministen”. Klart står i alla fall att hon inte var rädd för att s

Tänder ska idag inte bara vara friska, de bör helst också vara snygga - raka, jämna och vita som nyfallen snö. Fy, för den som visar upp cigarettgula gluggar eller gamla grå fyllningar av amalgan. I butikshyllorna hittar man därför knappt en enda tandkräm som inte lovar att vara whitening och brightening och ge ett bländvitt leende. Men att gå tandläkaren är dyrt, och blir allt dyrare - inte bara i Sverige - och ett vitt bländande leende betraktas därmed inte bara som ett tecken på hälsa, utan även på välstånd. Mer om tänder som statussymbol berättar vi i veckans STIL. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ställer man frågan: ”varför ska man borsta sina tänder?” till barn får man idag oftast svaret: ”för att de ska bli vita”. Inte för att de ska bli rena. Kanske kan man betrakta det som ett tecken på att vikten av sundhet alltmer får stryka på foten till förmån för snygghet, skulle man kanske kunna säga. Även när det gäller tänder. Kosmetiska ingrepp blir därför mer populä

Sigvard Bernadotte (1907-2002) var först med att i Sverige införa begreppet industridesign. Genom sin framsynta syn på formgivning kom han att förändra och förbättra en hel del vardagsvaror som konservöppnare, skrivmaskiner och bunkar av plast. Men det var ingen självklar karriär. Prins Sigvard Bernadotte, var nämligen den titel han gavs då han föddes in den svenska kungafamiljen - och förlorade då han trotsade traditionen och gifte sig med en kvinna av folket. Mer om honom och hans långa karriär som formgivare berättar vi i veckans STIL. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att gifta sig med en icke-kunglig kvinna förlorade Sigvard Bernadotte som 27-åring sin arvsrätt, prinstitel och sociala och ekonomiska privilegier. Hans tillgångar på banken frös inne och kontakten med familjen bröts. Hans träffade inte sin pappa på fem år. Han hade det inte lätt. Men Sigvard Bernadotte kom att klara sig alldeles utmärkt på egen hand, och på egna meriter. Han hade en konstnärlig begåvning som han förva

Vad har en bästsäljande artist som Kanye West, en världsberömd dirigent som Herbert von Karajan, en hyllad modeskapare som Tom Ford och ett oändligt antal beundrade moderedaktörer genom tiderna gemensamt? Storhetsvansinne, förstås. Övertygelsen om den egna förträffligheten är en drivkraft som inte bara finns inom politik, utan även inom mode och musik. I veckans STIL tittar vi närmare på några trendsättande exempel på den saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad vore modetidningar utan sina dominanta moderedaktörer som under historiens lopp har pekat ut riktningen med välmanikyrerade händer? Inte alls lika glamorösa, förstås. I programmet berättar vi mer om hur det egentligen började. I Sverige har vi inte varit lika bra på att odla fram excentriska chefredaktörer. Men det finns i alla fall sådana som syns mer än andra. En av dem har vi träffat – Amelia Adamo. Vi tar även en titt på en yrkesgrupp som kanske kräver mer pondus än andra, dirigenterna. En av dem som tog ut svängarna rej

Stevie Nicks (1948-) är inte bara en av de första stora rockstjärnorna, hennes stil är dessutom en av de mest konsekvent genomförda och kopierade inom både musik och mode. I mer än fyrtio år har hon klätt sig i långa sjalar, höga hattar, skira spetsklänningar och pösiga mockastövlar med platåsula, utan att ge efter för tidens trender. I veckans STIL tar vi en närmare titt på både henne och bandet i vilket hon slog igenom, Fleetwood Mac. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stevie Nicks bohemiska stil har inslag från både 1970-talets hippierörelse (långa halsband och fladdrande kjolar) och det sena 1800-talets viktorianska era (spetsar och kläder som döljer mer än de visar). Den har gett bränsle till en hel del modeskapare, allt från Ralph Lauren till Frida Gianni på Gucci. Många menar att hennes mjuka, men tydliga look, också är en perfekt spegling av den lika skira som starka musik hon skriver och sjunger. Inte minst i bandet Fleetwood Mac, som än en gång har gett sig ut på turné. Utan a

Den brittiske Formel 1-föraren James Hunt (1947-1993) lät på sina röda racingoveraller sy fast dekaler med orden "sex, breakfast of champions". Hans aptit på kvinnor, drinkar, droger och cigaretter är väldokumenterad. Men det var inte allt. Han var dessutom en fenomenal Formel 1-förare som 1976 tog hem världsmästartiteln i stark konkurrens med Niki Lauda. I veckans STIL tittar vi närmare på hur James Hunt tack vare sin livsstil lyckades sprida ett skimmer av glamour över denna sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. James Hunt levnadsglada livsstil och look – inte helt olikt dåtidens utsvävande rockstjärnor – gjorde honom enormt populär och fick många måttligt intresserade av varvtal och poängräkning att få upp ögonen för just Formel 1-racing. Hans eskapader var inte bara roliga att läsa om, han var dessutom en fröjd att vila ögonen på – vältränad med blond halvlångt hår och spjuveraktig blick i de klarblå ögonen. Skjortorna var uppknäppta till naveln och han gick ofta barfota.

Cindy Sherman (1954 -) är inte bara en av världens mest respekterade samtida konstnärer. Hon är också den som mest, bäst och konsekvent har använt sig av kläder och smink - ja, mode - i sitt arbete. Och sig själv. Långt före dagens selfie-trend använde hon sig själv som modell för att undersöka vem man är, vem man vill vara - och vem man förväntas att vara, inte minst som kvinna. Fast det är förstås inga smickrande bilder hon tar, tvärtom. Och hon själv är inte det viktigaste i bilderna. I veckans STIL tittar vi närmare på Cindy Sherman och hennes utforskande av identitet med hjälp av kläder och kosmetik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cindy Sherman växte upp i New York då populärkulturen tog fart på allvar och kände snabbt att måleri inte var något för henne. Istället blev kameran hennes verktyg, liksom hennes kropp. Få bemästrar konsten att klä ut sig till oigenkännlighet som Cindy Sherman, vars privata look är helt underordnad. Istället tar hon porträtt tar av sig själv, utklädd till olika k

Klimakteriekärringen är ett fenomen som många tidigare inte velat ta i ens med tång. Denna ofruktbara kvinna med missklädsamma vallningar, rödmosigt fejs och brunfläckiga händer har fått representera den kvinna som ingen man, eller modeskapare, är intresserad av. Inte för att kvinnan ifråga saknar pengar att köpa kläder för. Eller för att hon lider brist på intresse för mode. Utan för att hon ja, vad då egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Länge har klimakteriekärringen fått representera mångas värsta mardrömmar om den där medelålderstanten som är lite för mycket. Lite för tjock, lite för svettig och alldeles för tråkig. En typ av kvinna som betraktats ungefär lika upphetsande som tanken på bibelstudier eller kruskagröt med lågkalorimjölk till lunch. Fullständigt osexig. Nej, nu är det annorlunda! Det menar många, som pekar på framstegen. Men är det verkligen så? I veckans program tittar vi närmare på ett nytt plagg som har gjort succé bland många medelålders kvinnor – m

Under 1980-talet var Claude Montana (1949-) ett av det franska modets vassaste namn som gjorde sig känd för knivskarpa silhuetter, breda axlar och mjukt skinn. Han införde läder i både vår- och höstkollektionerna och fick genom sin snillrika design skinnplagg att kännas och se ut som exklusiva textiler. Hans modeller var alla långbenta glamazoner som gled fram längs catwalken. En Montanakvinna tjafsade man inte med. Claude Montana var kort sagt en firad stjärna på modehimlen. Men han lyckades sätta krokben för sig själv och föll ner i glömska. Tills idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tillsammans med modeskaparna Thierry Mugler och Jean-Paul Gaultier var Claude Montana med om att modernisera den gamla franska modetraditionen, bland annat genom att blanda in element från subkulturer. Claude Montana lånade friskt från gaykulturens hårda killar i kepsar och chaps som flirtade med olika maktuniformer. Somliga fattade galoppen, andra gjorde det inte och anklagade Montana för att använda sig av obeh

Nina Mae McKinney (1912-1967) kallades för tidens största skådespelarupptäckt. Med stor charm och glimten i ögat gjorde hon succé på vita duken i en stor Hollywoodproduktion. Hon skulle kunna ha blivit ett lika känt namn som Greta Garbo. Men hon hade ett fel. Ett stort fel. Hon var svart i en tid då roller för afrikanamerikaner var ytterst begränsade. Annat är det idag, eller? I veckans STIL berättar vi mer om Nina Mae McKinney - och om hur glamour kan användas som redskap för ett bättre liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även denna vecka hänger STIL i Harlem under den sprudlande era som kallades för Harlemrenässansen. En era under det tidiga 1900-talet som inte bara satte själva stadsdelen Harlem på kartan, utan som kom att bli en grogrund för en hel del av dagens kultur, på många och olika vis. Här fanns en längtan efter möjligheter att som svart få uttrycka sig bortom stereotyperna. Inte minst om man var skådespelare. Men det var inte lätt. Det fick Nina Mae McKinney erfara. 1929 spelade ho

Harlem Renaissance, eller Harlemrenässansen, kallas den blomstrande period mellan 1919 och 1929 i Harlem, New York, som satte den svarta kulturen i USA på kartan tack vare en enorm kreativitet. Författare, musiker, konstnärer och intellektuella sökte sig hit för att både arbeta och partaja. Jazzklubbarna utgjorde en stark lockelse. Det var under den här eran som artister som Duke Ellington, Billie Holiday och Josephine Baker lade grunden till sina internationella karriärer. Här fanns, förstås, också en stark känsla för stil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var också under Harlemrenässansen som grunden till den svarta medborgarrättsrörelsen lades och det tack vare att man här lyckades skapa en sorts fristad där man – för första gången efter slaveriets avskaffande 1865 – kunde tänka och testa olika sätt att förhålla sig till svart identitet, utan repressalier. På andra ställen i USA var lynchning inte ovanligt. Men det var inte politiska brandtal, eller aktivism, som man här använd

Porrfilmsestetiken har idag inte bara har sipprat in våra garderober. Den påverkar numera även vårt förhållningsätt till kroppen och dess utseende - och hur vi använder den i sängkammaren. I veckans STIL tar en vi en titt på hur dagens överallt förekommande porr påverkar vår stil, på olika vis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anledningen till att en vi idag har en hel generation av både män och kvinnor som skyr kroppsbehåring och därför rakar sig nakna som barn i skreven, det kan vi tacka porrfilmerna för. Eller förbanna dem för. Hur som helst har den typ av look som där förekommer präglat både modeskapare och fotografer som frikostigt lånat, och lånar, från genren. Modevärlden har förstås länge flirtat med sex. Inget nytt under kjolen där, kan man säga. Men det har blivit mer, och vanligare, att öppet referera till porr, och porrfilmer. På grund av internet är denna genre, som länge var begränsad till dvd eller kabelkanaler, tillgänglig var som helst och när som helst. Det finns siffror so

Tatueringar finns idag överallt. På stranden. I staden. På landet. På flickvänner. På pojkvänner. På mammor och på pappor. Ja, tatueringar finns på morfäder och farmödrar och snart även på fan och hans moster också. I höstsäsongens första program tar vi en titt på detta fenomen som bara växer och växer och bokstavligen breder ut sig över allt fler och fler svenska kroppar. Frågan är - varför har det blivit så populärt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I höstsäsongens första program har vi rest till Arbrå i Hälsingland. Där flagnar färgen från husen längs huvudgatan, Konsum har lagt ned och folk flyttar därifrån, som från många andra mindre orter i Sverige. Men här finns sedan en tid också en business som blomstrar och lockar långväga resenärer att ta sig hit för att spendera pengar – och det är tatueringssalongerna. För idag är tatueringar långt ifrån något kontroversiellt, som det var tidigare. De är inte längre tydliga tecken på något utanförskap, eller att man har med en sjöman, kåkfarar

Hipstersurfare, finns sådana, också? I säsongens sista STIL kastar vi oss ut i böljorna för att ta en titt på en aktivitet som fått en nytändning på senare tid - surfing. Och i dess svallvågor har förstås även modet seglat med. Liksom musiken. Mer om hur surfing har präglat kulturen genom åren berättar vi veckans program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var på Hawaii som sporten surfing först uppmärksammades av en intresserad västvärld som storögt såg hur atletiskt byggda kroppar liksom stod på vattnets vågor, och surfade fram i snabb fart. En av de allra tidigaste att förundras över denna aktivitet var den brittiske kommendörkapten James Cook, som i slutet av 1700-talet blev den förste västerlänningen att ”upptäcka” Hawaii, tillsammans med sin besättning på 150 man. I början av 1900-talet hade surfing tagit sig till Kalifornien där den omfamnades, och omformades. Åtminstone fick där surfbrädorna sig en ny stil. De blev lättare, billigare och surfing spreds snabbt som en härlig f

Puffärm, trumpetärm, raglanärm, fårbogsärm, ballongärm, biskopsärm, fladdermusärm, holkärm, kimonoärm, pagodaärm, trekvartsärm, Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller den detalj som kanske är den svåraste att få till inom modet - ärmen. I veckans STIL tittar vi närmare på hur vi genom åren har valt att dölja (eller visa) våra armar genom att klä in dem med tyg. Fast idag är det kanske den vältränade och väldefinierade överarmen som är den största statussymbolen? Det undersöker vi också. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När organisationen för amerikanska plastikkirurger (ASPS)  i april i år publicerade en undersökning som visade att plastikoperationer på överarmarna ökat bland kvinnor med 4 000 procent – från 300 till 15 000 kvinnor– så var det många som menade att det var ”Michelle Obama-effekten”. Men så tvekar inte den amerikanska presidenthustrun att flexa sina vältränade biceps och triceps på bild. Hon är emellertid inte den enda som fått alltfler kvinnor att

Var det en slump att den amerikanska artisten Lady Gaga valde att bära en kreation skapad av en elev på Textilhögskolan i Borås? Eller är det något på gång i staden? I veckans STIL har vi rest västerut för att ta en titt på en stad som fått en nytändning och inte längre betraktas som präktig och tråkig, utan som progressiv och trendkänslig - i synnerhet inom ämnet textil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är förstås inte första gången som Borås gör sig bemärkt i modesammanhang, även om tyngdpunkten kanske har legat mer på ”textil” och ”kläder”, än trend och couture. Något Paris har Borås aldrig varit.  Men Borås har haft andra kvaliteter. En sedan länge välutvecklad textilindustri till exempel.  Man skulle kunna påstå att det är här som grunden till dagens svenska modefenomen lades – redan i mitten av 1800-talet. Det då som Borås började ta fart som textilindustristad med spinnerier, väverier och färgerier – och en aktiv handel med textilvaror som

David Beckham (1975) är inte bara en av världens mest berömda fotbollsspelare, han är också ett globalt varumärke. Väl medveten om att karriären som sportstjärna på elitnivå är kort har han medvetet mejslat fram David Beckham till att idag symbolisera ett internationellt gångbart varumärke som sträcker sig långt utanför sportens gränser. Hans vältränade kropp säljer kalsonger, klockor, läsk, solglasögon, mobiltelefoner och parfymer. Än så länge. Vad väntar nu, när han slutat att aktivt spela fotboll? I veckans STIL tittar vi närmare på denne brittiske fotbollsspelare som med sin stil förändrat ja, förbättrat synen på hur moderna män av idag kan klä sig och bete sig och inte minst frisera och tatuera sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. David Beckhams stil är för övrigt mycket framgångsrik stil, kan tilläggas. Den har hittills resulterat i en personlig förmögenhet på 1,8 miljarder kronor, enligt tidningen Sunday Times Rich List.  Och förmögenheten kommer knappast att minska i framtiden, tv

Anledningen till att många kvinnor än idag har långt blonderat hår, svart eyeliner och plutiga läppar heter Brigitte Bardot (1934-). Idag är hon kanske mest känd som en militant djurvän som slänger ur sig högerextremistiska åsikter, men det fanns en tid då hon var Frankrikes främsta filmstjärna vars liv - och stil - dagligen dokumenterades i media. Idag är det fyrtio år sedan hon drog sig tillbaka från filmandet, men hennes stil lever vidare. Utan Brigitte Bardot ingen Hollywoodfru-look, ingen Barbie, och inga modeller som Claudia Schiffer, Lara Stone, Georgia May Jagger eller någon av de tusentals andra kvinnor som ständigt imiterar hennes sexiga sängkammarstil. Mer om henne berättar vi i veckans STIL. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När hon 1973 lämnade filmvärlden hade Brigitte Bardot gjort en karriär som saknade – och fortfarande saknar– motstycke i Frankrikes moderna historia.  Brigitte Bardot behövde bara sina initialer – alla visste vem ”BB” var. Bara de

Långt innan dagens deltagare i Eurovision Song Contest hade börjat utmana den goda smaken ifråga om spektakulära utstyrslar stod Little Richard (1932-) på scen i mustasch och makeup och rockade rumpan av publiken med partyglada låtar. Utan att överdriva skulle man kunna påstå att det var han som med hjälp av fart, flärd och fjollighet drog upp helt nya riktlinjer för hur modern musik skulle låta - och inte minst se ut, när den lät. Utan honom ingen David Bowie, Elton John eller Jimi Hendrix. Mer om hans banbrytande gärning berättar vi veckans STIL. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag – när svenska folket röstade fram en gränsöverskridande artist som Yohio som storfavorit i årets Melodifestival, ordet ”hen” har introducerats i svenska språket och uttrycket ”queer” har blivit ett självklart begrepp för att beskriva att någon är emot den rådande heteronormen – kan det kanske vara svårt att förstå det intryck som Little Richard gjorde då han under 1950-talet dök