Stil

I veckans Stil ska vi ägna oss åt trendsättande gangsterromantik genom att ta en titt på en banbrytande film som kallats för den första moderna amerikanska filmen Bonnie and Clyde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bonnie and Clyde är filmen där Faye Dunaway och Warren Beatty spelar ett verklighetsbaserat par, med samma namn, som rånade banker och butiker under 1930-talets depression i USA – tills de gick döden till mötes i ett kulregn från polisen, som låg i bakhåll för bilen de färdades i. Filmen – som hade premiär 1967, det vill säga för femtio år sedan– drog sig inte för att skildra brutalt våld på ett för tiden helt nytt sätt. ”Smärtan skulle inte bara synas, utan verkligen kännas”, menade regissören Arthur Penn. Och det var inte bara tänkt som ett stilgrepp, utan som en sorts kommentar till samtiden som var fylld av våldsamma nyhetsbilder från kriget i Vietnam. ”Bonnie and Clyde” kom inte bara att sätta sprätt på den då slumrande amerikanska filmbranschen. Den satte också baskern på kvinnor

I veckans Stil ska vi frossa loss i stora pengar, ännu större hus, enorma yachter och snabba bilar genom att titta närmare på den brittiske mångmiljardären Bernie Ecclestone. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bernie Ecclestone är mannen som inte bara gjorde Formel 1-racing till en superpopulär sport, utan också fick den att omsätta sanslösa summor. Han gjorde sig en omtalad förmögenhet genom att tidigt inse potentialen i tv-sända Formel 1-lopp – och se till att skaffa sig rättigheterna till desamma. Det visade sig vara en snilleblixt. Från att ha varit en smal sport för bilfantaster utvecklades Formel 1 under hans ledning till att bli en populär sport för en stor och bred publik, över hela världen. Det gav även mer pengar i fickorna till förarna, som blev välbetalda stjärnor med en helt ny aura av glamour kring sig – tack vare Bernie Ecclestone, och hans visioner. Mer eller mindre på egen hand – och med en egen stil – har Bernie Ecclestone under mer än fyrtio år fungerat som en sorts blandning av

I veckans Stil ska vi ägna oss åt en kvinna med en spektakulär karriär som glamorös, orientalisk dansös och sexig spion, Mata Hari. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mata Haris liv och öde har gett upphov till flera filmer – inte minst en med Greta Garbo i huvudrollen – och mer än 250 olika böcker. Så sent som förra året kom en roman om hennes liv ut skriven av den populäre författaren Paulo Coelho, "Spionen" heter den. Ett av många moderna försök till upprättelse av denna kvinna, som idag anses vara lite väl hårt, och felaktigt, dömd. I dagarna har även en hel utställning om Mata Hari öppnat på Friesmuseet i Leeuwarden i Nederländerna, staden där Mata Hari föddes som Margaretha Zelle 1876. Vi har pratat med Friesmuseets chef Kris Callens. Anledningen till den extra uppmärksamheten kring denna mytomspunna kvinna, som tog sig artistnamnet Mata Hari, är att det är precis hundra år sedan hon en råkall oktobermorgon fördes från sin fängelsecell i Paris och sköts till döds, 41 år gammal, dömd för spio

I veckans Stil ska vi vända blicken mot en man som med ljusa färger medvetet valde att skildra skönhet, glädje och samtidens mode den franske konstnären Pierre-Auguste Renoir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I likhet med många andra av de så kallade ”impressionisterna” – som bland annat Monet, Manet och Degas – har Renoir aldrig gått ur tiden. Just nu har han fått lite extra uppmärksamhet. Inte minst genom att den amerikanske presidenten Donald Trump har sagt sig äga en äkta tavla av Renoir, även om originalet hänger någon helt annanstans. Alldeles nyligen gavs även en ny, och omfattande, biografi om Renoir ut – ”Renoir, an intimate biography”, skriven av Barbara Ehrlich White. Det är en av världens främsta kännare av konstnären. I boken har hon inte bara samlat sextio års research om honom och hans verk, hon har också tröskat igenom mer än 3 000 brev som han skrivit och fått. Och i boken träder en snäll, men lite lätt nojig man fram. Renoir var tunn och senig med spretigt skägg och raspig rös

I veckans Stil Special ska vi glänta på dörren och kika in i litteraturens garderob. Vi ska nämligen ägna oss åt kläder, böcker och författare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I litteraturens värld är kläder sällan något som bara håller folk varma eller får dem att se bra ut. De litterära kläderna bär ofta på en symbolisk betydelse och kan berätta en hel del om en romankaraktärs personlighet, status, drömmar och förhoppningar. Vad en litterär gestalt har på sig kan med andra ord vara en hel berättelse i sig. I dagens program träffar vi författarna Inger Edelfeldt, Kristofer Folkhammar och Karolina Ramqvist, som alla har skrivit böcker där just kläder spelar en alldeles särskild roll. Vi tittar också närmare på fenomenet med författaren som kändis och gör ett besök på The National Arts Club i New York, där modeskapare minglar med författare och konstnärer för att kulturen ska utvecklas. Veckans programledare är Erik Sjölin.

I veckans STIL ska vi kräma in oss med koreanska skönhetsprodukter för att undersöka den skönhetstrend från Sydkorea som svept över världen och går under beteckningen K-Beauty. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. K-Beauty är inte bara en tillfällig trend som tar sig uttryck i form av roliga ansiktsmasker, gulliga förpackningar, udda ingredienser som snigelslem och uppmaningar om att rengöra huden i tio olika steg, med lika många produkter. Det är långt mer än så. Skönhet är en jättelik industri vars export stöds av den sydkoreanska staten, i likhet med dess bil- och elektronikindustri. Skönhet ingår i regeringens satsning på kallad ”softpower”, det vill säga att det inte bara är tung industri som får hjälp att lyfta landets ekonomi, det får även musik, underhållning – och skönhet. Det är en satsning som gett effekt. Exporten av skönhetsprodukter från Sydkorea har ökat med 40 procent om året – de senaste fem åren. Den största exportmarknaden är fortfarande Kina, men det är i väst som intresset ökat e

I veckans STIL ska vi ägna oss åt en accessoar som förvandlats från ett nödvändigt ont till ett självklart och inte sällan stilfullt inslag i garderoben. Det är förstås glasögon vi menar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glasögonbågar är en stor och växande marknad, över hela världen. Inte bara beroende på att en stor del av befolkningen blir allt äldre, och behöver brillor för att se bättre. Det har också lagts ned stor möda på att förbättra inställningen till glasögon, från producenternas sida. Många modemärken har de senaste åren satsat stort på att designa bågar som matchar modet, och många av modehusen månar om att lyfta fram glasögon som en viktig accessoar. Men så är det förstås en liten detalj, som kan göra en stor förändring – allt oftare till det bättre. Idag, då glasögon är överallt förekommande på människor i alla åldrar, kan det kanske vara värt att påminna om att det fanns en tid då brillor betraktades som lite skämmigt. Det var något gamla och svagsynta individer bar, eller nördi

I veckans STIL ska vi undersöka den trend som fått silhuetten inom mode att mjukas upp och förskjutas från det tajta, till det lösa, och från det avklädda till det påklädda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Denna trend handlar inte bara om att det blivit höst. För tittar man sig omkring kan man under en längre tid kunnat se att smala jeans och tajta toppar börjat bli allt färre, medan vida byxor med höga midjor och stora tröjor – inte sällan av ganska boxig sort – blivit allt fler. Det finns förstås flera anledningar till att det – omväxling förnöjer, är en. Efter en lång tid med ”skinny jeans” kan det helt enkelt vara befriande skönt att få släppa fläsket fritt i fladdrande tyg runt benen. Att klä sig i lager på lager i plagg är också ett sätt att skydda sig i turbulenta tider. Att inte blotta hud utan istället boa in sig i stora mjuka plagg kan kännas trösterikt och snällt, då det blåser kallt om knuten. En tredje anledning – och kanske den som faktiskt har mest med saken att göra – det är att

I veckans STIL ska vi bege oss till 1980-talets Harlem i New York, och till en av färg och fantasi sprakande butik kallad för Dapper Dans Boutique. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om namnet Dapper Dan inte är allmänt bekant, så är hans kläder det. För det var ”Dapper Dan” – eller Daniel Day, som han egentligen heter– som under 80-talet skapade mycket av det mode som skulle komma att förknippas med amerikansk hiphop. Med fingertoppskänsla för strömningar som låg i luften lyckades han skapa en unik stil som, på ett nytt och modernt sätt, gestaltade en önskan om att vara rik och berömd. Eller i alla fall att se ut som om man vore det. Och ett av de sätten var att frikostigt använda lyxmärkens logotyper, på ett nytt och innovativt sätt – men inte helt lagligt skulle det visa sig. Men innan märken som Louis Vuitton, Fendi och Gucci hade börjat producera kläder i någon större utsträckning insåg Dapper Dan att det fanns det en marknad för plagg som hade kända lyxmärken som avsändare. Dapper Dan skaffad

Med anledning av förra veckans kyrkoval, ska vi blicka ner i helvetet för att ta en titt på hur man genom historien klätt sig när man velat förkroppsliga ondska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt Bibeln frestar och förleder Satan mänskligheten, men hur hen ser ut – eller är klädd – finns där inga uppgifter om. Genom historien har det därför funnits mer eller mindre – fast oftast mer – fantasifulla föreställningar om vad som kan ingå i ondskans garderob. Många påpekar förstås att Satan bara är en idé, en tanke om att det onda finns i oss alla – och det gäller att tro för att stävja de starka och mörka krafterna. Men ännu fler har – genom alla tider – inte kunnat låta bli att föreställa sig Satan som en person, och inte sällan framställt honom (för det är oftast en han) som en förvriden figur med horn, bockfötter, svans och en eldgaffel som accessoar. På film har till exempel djävulen gestaltas ett oändligt antal gånger, klädd i svart med brinnande blick, eller som ett rödglödgat supermonste

Rob Halford från bandet Judas Priest har inte bara varit med och format metalmusikens sound. Han har också gett den dess stil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var nämligen Rob Halford som började med att klä sig i svart läder och blänkande nitar. I veckans Stil träffar vi mannen som har klätt en hel musikgenre. Rob Halford har alltid tyckt att scenkläder är viktiga. Redan som liten tänkte han lika mycket på vad hans idoler hade på sig, som på musiken de spelade. Det är därför kanske inte så konstigt att han lade stor vikt vid sina egna scenkläder när han själv började spela i band. Rob Halford ville att musiken som Judas Priest spelade skulle stämma överens med kläderna han bar på scen. De skulle båda vara lika hårda. Ledordet blev läder. Och nitar. Kryddat med piskor och handbojor. Stilen blev snabbt kopierad av andra metalmusiker. Idag har den nästintill blivit en uniform. I veckans Stil reser vi till London och träffar Rob Halford. I programmet berättar han om hur han fick idén till sin

I veckans Stil ska vi ta en titt en på en stilbildande man vars målningar fortsätter att inspirera filmare, fotografer, författare och musiker femtio år efter hans död konstnären Edward Hopper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Edward Hoppers målning ”Nighthawks” från 1942 skulle kunna liknas vid ”Mona Lisa”, så till vida att den är vida känd och spridd och använd och – inte minst – parodierad, världen över. ”Nighthawks”, det är tavlan där man genom en stor fönsterruta ser två män i kostym och hatt, och en kvinna i röd klänning, sitta vid bardisken på en nattöppen och skarpt upplyst amerikansk diner. En man i vit uniform och mössa, grejar med något man inte ser, bakom disken. Den ödsliga känsla som vilar över bilden – det är natt, det är tomt på gatan utanför och ingen av personerna på tavlan talar med varandra – har lett till att den tolkats som ett förkroppsligande av den ensamhet som man kan uppleva i en modern storstad, en ”urban alienation”. Trots – eller tack vare – att många av Edward Hopp

I veckans Stil ska vi bege oss in i ett lika framgångsrikt, som ifrågasatt, livsstilsuniversum kallat för "Goop". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bakom företaget står den amerikanska skådespelerskan Gwyneth Paltrow, som på denna sajt inte bara erbjuder kläder och skönhetsmedel, utan även tips och produkter av olika slag som sägs göra livet bättre – och inte minst renare. Ett begrepp som idag ofta svepande kallas för ”clean living”. Omkring fyra miljoner människor i månaden besöker denna sajt som säger sig vara ett ”modernt livsstilsmärke” som erbjuder råd från experter på ”wellness” och en ”curated shop of clean beauty”, en butik med utvalda skönhetsprodukter som anses vara just ”rena”. Vad ett rent sätt att leva – eller sminka sig på – egentligen innebär tvista de lärda om, men för Gwyneth Paltrow – och för många andra i liknande livsstilsgenrer– handlar det till stor del om att utesluta saker som man av olika– mer eller mindre vederhäftiga–anledningar anser vara giftiga och/eller smutsar ner k

I höstens första Stil ska vi öppna gylfen och dra ner brallorna på män för att ta en titt på hur man, inom modet, har paketerat penisen genom tiderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den har inte alltid, som idag, varit skyddad av kalsonger och byxor. Den har hängt och slängt "au naturel". Den har medvetet framhävts – och förhöjts – med hjälp av mer eller mindre exklusiva blygdkapslar, det vill säga en sorts suspensoar. Den har klämts in i trånga hosor och tajta jeans, som fått dess konturer att framträda, till både fasa och förtjusning. Men under vissa tider har man försökt osynliggöra penisen, i alla fall när det gäller vardagskläder. Under en lång tid var det en självklarhet för skräddare att diskret fråga sina kunder: "Does Sir dress to the left, or to the right?", för att kunna ge lite extra utrymme till den sida där penisen helst höll sig. Målet var att undvika en onödig bula i byxan. Till och med när det gäller kalsonger gjorde många tillverkare länge sitt yttersta för att dölja dess inn

Följ med till 8:e arrondissementet i Paris och träffa Peter Philips. En man som, bokstavligen, har satt ny färg på två av världens största modehus Chanel och Dior. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peter Philips har titeln "creative and image director of Dior make up". För det är över det modehusets skönhetsavdelning som Peter Philips chefar, och det är ingen liten del av Dior. För skönhetsprodukter och parfym genererar enorma inkomster för modehus, rent generellt. Det gäller med andra ord för modemärken att inte bara satsa på rätt designer för märkets kläder, utan även skaffa sig rätt person som ansvarar för dess skönhetsprodukter – och looks – och se till att de ligger i linje med märket och dess historia, men också sätter snurr på både samtida snack, och stålar. Det även bra om personen ifråga har fingertoppskänsla för trender och konstnärlig talang, gärna utöver det vanliga. Det är, kort sagt, inte ett helt lätt jobb. På Dior har man inte haft många på posten, bara två faktiskt sedan 1968. Se

Sedan Eva Dahlgren slog igenom med buller och bång med skivan "En blekt blondins hjärta" 1991 har hon blivit en av våra mest folkkära och älskade artister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eva Dahlgren pratar sällan om sitt förhållande till mode och kläder. Men bakom den svarta fasaden finns en högst medveten stilpersonlighet med en egen och fingertoppskänslig smak. Men från början var det lite svajigt med stilen, säger Eva Dahlgren. Hör henne berätta om toppar och dalar i garderoben – och varför hon köper sina klänningar i Las Vegas när hon samtalar med Susanne Ljung i veckans Stil.

I veckans Stil beger vi oss till New York för att träffa en av världens främsta trendanalytiker, Li Edelkoort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vill man göra det enkelt för sig kan man kalla Li Edelkoort för trendspanare. Tillsammans med sin arbetspartner Philip Fimmano har hon drivit byrån Trend Union sedan mitten av 1980-talet. Det är hennes intuitiva tankesätt som har gjort henne världsberömd. Alla företag som anlitar henne gör det av samma anledning – att försöka förstå vår samtid och förstå vad vi människor intresserar oss för och åt vilket håll vindarna blåser inom dagens konsumtionsmönster i en allt mer komplex värld. "Men jag är ingen spåkvinna", säger Li Edelkoort. Hon menar att hennes styrka är hennes förmåga och intuition att lägga ihop små iakttagelser och sen se ett större mönster.    Li Edelkoort reser världen över och föreläser om kommande trender. Bland hennes kunder finns inte bara mode- skönhets och inredningsföretag, även många andra branscher har sökt hennes tjänster, bland an

Följ med till Söder Mälarstrand i Stockholm för att träffa Filippa Knutsson, modeskaparen som 1993, med sin dåvarande make Patrick Kihlborg, grundade märket som bär hennes namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reaktionerna var många då Filippa Knutsson för sex år fattade beslutet att lämna sin operativa roll på modeföretaget och ta ett steg tillbaka. Då flyttade hon till Paris för att ägna sig åt sin man och sina barn, men nu är hon tillbaka på modehuset igen.  Sedan januari i år arbetar nämligen Filippa Knutsson återigen på sitt företag, nu som creative director. Med sin unika kunskap om märkets DNA är hon redo att styra tillbaka märket till sitt ursprung, säger hon. Varför hon valde att lämna företaget och sedan komma tillbaka, och vad hon har haft för sig däremellan, kommer bland annat programmet att handla om.   När Filippa Knutsson grundade sitt märke i början på 90-talet blev hon en av Sveriges främsta entreprenörer och affärskvinnor. Hon jobbade hårt under många år för att bygga upp sitt

I veckans Stil tittar vi närmare på singelpolitik, singeldiskriminering och hur samhället ibland gör det svårt för människor att leva ensamma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historiskt sett har singlar ansetts farliga, sjuka och neurotiska. Även om just de här singelstereotyperna har försvunnit idag har de ersatts av nya för singelskapet fortsätter att vara laddat. Det händer att singlar idag blir exkluderade från middagar, har svårt att hitta en bostad och förväntas jobba över. Men beteenden som tidigare var dolt har nu börjat uppmärksammas och i USA har termen "singeldiskriminering" börjat användas. 1986 publicerade det amerikanska magasinet Newsweek en artikel som satte skräck i USA:s alla singelkvinnor. Omslaget pryddes av ett gigantiskt diagram och texten ”singelkvinnor så här stor chans har du att bli gift”. Enligt artikeln var sannolikheten större att dö i en terroristattack än att bli gift efter 40. Att det var män från Harvard och Yale som gjort studien och att den aldrig stämde fick i

I veckans Stil tar vi en titt på singeln i populärkulturen från det första ensamboendet på TV, till en samtid där Hollywood skyr klassiska romantiska komedier där paret får varandra på slutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Singelpeppen i USA startade inte med den populära TV-serien Sex and the City 1998. Redan på 1930-talet kom det ut en banbrytande bok om hur man lever lyckligt ensam. I "Live Alone and Like it" fick man bland annat lära sig allt ifrån hur man blandar drinkar till hur man får älskare att gå hem. I USA idag är det för första gången fler kvinnor som är ogifta än gifta, i Japan har staten myntat begreppet "celibatsyndrom", eftersom människor under fyrtio varken är intresserade av dejting eller sex och i Sverige består 40 procent av alla hushåll av en ensam vuxen. Det är dags att slå hål på myterna om den sorgsna singeln som befinner sig i en sorts väntrum och istället se på singeln med nya ögon. Kan det kanske till och med vara så att det är singeln som är den lyckade medborgare