Stil

Modeskaparen Marc Jacobs listades 2010 som en av världens mest inflytelserika människor. Sen dess har han hunnit försvinna från strålkastarljuset, men reser sig nu ur askan och gör comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marc Jacobs prisades nyligen för att under trettio års tid ha lyckats med att göra: ”ett bestående intryck inom mode-och musikvärlden”. Under den stora MTV-galan för några veckor sedan mottog han nämligen ett alldeles nyinstiftat pris ”The Fashion Trailblazer Award”. En utmärkelse för att ha banat väg inom mode och artistkläder, som skapats av MTV i samarbete med den amerikanska modebranschorganisationen CFDA. De menade att Marc Jacobs hänger extra väl ihop med både mode och musik. Inte för att han gjorde sig ett namn genom att skapa en omtalad lyxig grungekollektion 1992, utan för att han under senare år valt Cher och Missy Elliot till sina reklamkampanjer och klätt artister som Lady Gaga, Cardi B och Nicki Minaj för scen och röda mattor. Själv steppade han ut på MTV-galans r

I veckans Stil ska vi ägna oss åt ett fenomen som följt människan under nästan alla tider, och som aldrig slutar att fascinera, trots att det är så tråkigt ledan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Upplevelsen av att inte ha något att göra – i alla fall inget meningsfullt, eller kul– har fått oändligt många att under historiens gång fundera över leda och tristess. Somliga har till och med lyckats lyfta upp ledan och fått den till att bli en sorts eftertraktansvärd stil. Inte minst inom litteraturen. Där finns det gott om exempel på författare som vältrat sig i skildringar av just leda – eller ”ennui” och ”spleen”– som dessa känslor av meningslöshet – också har kallats. Idag har den typen av berättelser om en sorts outsäglig tristess fått en nytändning, fast i modern tappning. I vår moderna tid blev flykten från tristessen att shoppa. Att konsumera utvecklades under 1900-talet till ett stort och brett folknöje i industrialismens spår. Varuhus öppnade. Skyltfönster lockade. Reklam pockade. Och att g

Naomi Campbell har hållit sig kvar i mode- och modellvärldens absoluta toppskikt i över trettio år. Senare i år kommer hon att tilldelas det brittiska moderådets ärorika utnämning Fashion Icon Award. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naomi Campbell uppmärksammas inte bara för sitt arbete som fotomodell, utan priset går till personer i modevärlden som ”har använt sin plattform till positiva förändringar”. När priset tillkännagavs i början av sommaren sade Naomi Campbell att hon med sina ord och handlingar: ”alltid strävat efter att ge människor från olika bakgrunder, av alla kulörer och kulturer, mod”. Och det har hon verkligen gjort. Men hon har också skapat en hel del rubriker på grund av sitt våldsamma humör. Sammanlagt har hon anklagats för våldsamma handlingar elva gånger och blivit dömd fyra olika gånger, den senaste 2009. Men sedan dess har den hetlevrade Naomi Campbell aktivt jobbat på sin image, och sitt humör. Och inte minst sitt tidigare drogberoende. Idag ställer inte Naomi Campbell til

Matematikern Ada Lovelace föddes redan 1815, men har kommit att kallas för den första dataprogrammeraren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan 1843, mer än hundra år innan Bill Gates och Steve Jobs insåg de moderna datorernas framtida potential, förstod Ada Lovelace att med rätt sorts information skulle en maskin inte bara kunna utföra avancerade matematiska kalkyler – den skulle kunna göra långt mer än så. Den skulle till exempel kunna komponera musik – ”utstuderade och vetenskapliga musikstycken av vilken grad av komplexitet och omfattning som helst”, som Ada uttryckte saken. För Ada Lovelace betraktade matematik och logik som verktyg för att underlätta kreativitet och fantasi och kallade själv det för ”poetical science”, poetisk vetenskap. Och det är hennes gränsöverskridande sätt att använda sig av matematik, logik och fantasi och poesi som idag gett Ada Lovelace en särställning. När hon lärde känna vetenskapsmannen Charles Babbage, som uppfunnit en mekanisk räknemaskin, blev hon som förhäx

I veckans Stil ska vi berätta om fyra modetecken i tiden om människor som på olika sätt försöker hitta nya vägar till en mer hållbar kläd- och textilindustri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans program ska vi titta närmare på just kreativitet och innovationer när det kommer till vårt sätt att konsumera kläder. Vi pratar med skräddaren och författaren Kerstin Neumüller, aktuell med boken Lappat och lagat. Är det dags att vi lär oss bli bättre på att ta hand om våra plagg och laga dem när de går sönder? Vi träffar också tre studenter från modeutbildningen vid Textilhögskolan i Borås, som i veckan visade sina examenskollektioner i Stockholm. Hur ser de på framtidens modeskapande? Vi pratar också om begreppet slow fashion med författaren Johanna Nilsson. Och så besöker vi Smart Textiles i Borås, där framtidens smarta textilier tas fram.

Idag ska vi ägna oss åt ett fenomen som många av oss håller på med, inte sällan dagligen att posera framför kameran och det på ett fullständigt självklart vis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Var som helst man befinner sig finns det alltid någon som skjuter fram en arm, putar med munnen och skickligt vänder sin bästa sida åt kameran, eller snarare mobilen. För det var länge sedan det räckte med att stå rakt upp och ner framför kameran, säga "cheese", le och hoppas på det bästa när filmen blev framkallad. Idag gäller det att veta att, och hur, hur man ska pressa tungan mot gommen, hålla handen på höften, sticka fram hakan, sätta det ena benet framför det andra och suga in kinderna för att se så bra ut som möjligt på bild. Och skulle det konstfulla poserandet mot all förmodan inte ge önskat resultat så är det bara radera och knäppa om – och lägga på filter – tills man får fram den bild av sig själv som man helst vill se. Det har kort sagt aldrig varit så enkelt att skapa en idealiserad bild av s

Den mytomspunna musikern och visionären Sun Ra skapade sitt eget universum där han förenade avantgardistisk jazz med kosmisk filosofi, egyptisk mytologi, svart frihetskamp och spektakulära kläder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sun Ra var pianist, kompositör och bandledare med egen jazzorkester, The Sun Ra Arkestra. Under fyra decennier – från tidigt 50-tal fram till 1993, då Sun Ra lämnade jorden – lyckades han både förtjusa och förvirra folk med sina filosofiska tankar, sin stil och sin musik som snabbt kunde växla från svängiga melodier till atonalt kaos. San Ra skapade ett helt eget universum och hans musik, tankar och afrofuturistiska stil – med böljande mantlar i guld och silver, egyptiska dräkter och rymdinspirerade huvudbonader – har influerat en hel del av dagens artister. När till exempel Solange – yngre syster till Beyoncé – släppte sitt hyllade album When I Get Home tidigare i år nämnde hon Sun Ra som en av sina stora inspirationskällor. Stilmässigt påminde Sun Ra om en fa

I två program ska vi titta närmare på jakten efter existentiell mening på 2010-talet och träffa moderna sökare i både Sverige och USA. Nu är det dags för sökarna som letar efter verklig förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det senaste årtiondet har handlat om att maximera kroppen, karriären och fritiden. Vi har på 2010-talet fått bekanta oss med både hänsynslösa härskarcyklister och joggare som blivit maratonlöpare och pressat sig till elitnivå. Men mitt i allt maximerande blev vi plötslig trötta. Hipsterlufsare och ekolyxare dök istället upp och inspirerade med ett mindre hetsigt liv. En lugnare trend banade vägen för en annan och idag ser vi en reaktion mot prestationshetsen, som handlar om att flumma loss med astrologi, drömfångare och kristaller, men också om att på fullt allvar söka efter meningen med livet. I det här andra programmet träffar vi människor som på fullt allvar söker efter meningen med livet. De som inte bara pratar om att de vill bort från skärmtillvaron, pressande che

I två program ska vi titta närmare på jakten efter existentiell mening på 2010-talet och träffa moderna sökare i både Sverige och USA. Och vi ska börja med det fåfänga sökandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det senaste årtiondet har handlat om att maximera kroppen, karriären och fritiden. Vi har på 2010-talet fått bekanta oss med både hänsynslösa härskarcyklister och joggare som blivit maratonlöpare och pressat sig till elitnivå. Men mitt i allt maximerande blev vi plötslig trötta. Hipsterlufsare och ekolyxare dök istället upp och inspirerade med ett mindre hetsigt liv. En lugnare trend banade vägen för en annan och idag ser vi en reaktion mot prestationshetsen, som handlar om att flumma loss med astrologi, drömfångare och kristaller, men också om att på fullt allvar söka efter meningen med livet. I det här första programmet tar vi upp det fåfänga sökandet – det som idag letat sig in mainstreamkulturen. Hotellchefer som välkomnar sina gäster med ritualer som att bränna bärnsten, modehus som s

Ingen annan svensk modeskapare har nått lika stora internationella framgångar som Lars Nilsson. På hans meritlista står namn som Chanel, Dior, Christian LaCroix, Bill Blass och Nina Ricci. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att ta sig in i den franska modevärldens innersta krets och kärna genom att behärska dess hantverk – eller haute couture – är inte lätt och få förunnat, i synnerhet om man kommer från Sverige. Men Lars Nilsson knäckte koden. Han studerade hårt, antogs till modets elitskola École de la Chambre Syndicale de la Couture Parisienne och kom att bli högt respekterad av de största i branschen i både Paris och New York som insåg att här var en kille som verkligen kunde sina saker, och inte bara ville skapa sig ett namn. I veckans Stil reser vi till Rättvik i Dalarna för att träffa Lars Nilsson. Det är nämligen där som han tillbringar sina somrar. Det kommer bli ett samtal om hans tid på de stora franska och amerikanska modehusen och hans erfarenheter från en modevärld i förändring.

Nu när sommaren är här och semestern hägrar ska vi ta en titt på ett fenomen som kombinerar två till synes oförenliga komponenter glamour och camping, det vill säga glamping. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske kan man även kalla glamping för att campa med stil. För när det gäller glamping säger man hejdå till fuktiga tält, knöliga underlag och måltider tillagade av konserver och välkomnar istället varma boningar, bekväma sängar, elektricitet och inte sällan välkomponerade trerättersmiddagar – men fortfarande ute i naturen. Det finns förstås också de som vrider som maskar på en krok av både uttrycket och dess utövare och kallar det hela istället för "wimping", det vill säga ett sätt för fegisar att campa på. Men oavsett vad man tycker om saken har intresset för detta sätt att semestra på vuxit i rekordfart under de senaste tio åren. Och anledningarna till att så många av oss vill komma nära naturen – men ändå på lite på avstånd, men med nära tillgång till bekvämligheter – är flera. De senast

I veckans Stil Special ska vi få höra fem historier om kläder som bär på olika typer av berättelser och minnen. Plagg som har varit med om en hel del eller väcker starka känslor till liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I programmet pratar vi med författaren Zara Kjellner, aktuell med romanen Manhattan. Hon berättar om en klänning som satte igång hennes fantasi. Gabriel pratar om en jacka som förde honom närmare en idol. Konstnären Hilde Retzlaff visar sin installation Thunder Perfect Mind, som nyligen ställdes ut på Konstakademin i Stockholm. I verket spelar pälsar och bikinis en alldeles särskild roll. Vi pratar med skribenten Aleksa Brown, som berättar om de plagg hon tog med sig när hon åkte iväg på ett tyst retreat i skogen för att återhämta sig efter en stor kärlekssorg. Och så berättar Marie om ett plagg som hängt med henne i 29 år och som hon menar har gett henne tur genom livet. Veckans programledare är Anna Åkerlund.

I veckans Stil ska vi göra några nedslag i skönhetsbranschen, en snabbrörlig genre som ofta och snabbt snappar upp tecken i tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag kan vi se en helt ny typ av framgångsrika entreprenörer inom makeup som får mer konventionellt lagda typer att tugga fradga och fråga sig hur i hela fridens namn detta är möjligt. ”De har ju inte gjort någonting mer än att synas”, är en vanlig invändning. Det handlar förstås om de makeupmärken som inte drivs framåt med hjälp av traditionell reklam, utan av sociala medier – en hel del drivna kvinnor. En av dem blev nyligen utsedd till världens hittills yngsta ”self made” miljardär – i dollar – av den amerikanska finanstidningen Forbes, Kylie Jenner. Hon är bara 21 år och därmed ännu yngre än vad Mark Zuckerberg var då han 23 år gammal fick samma utnämning. Bakom Kylie Jenners finansiella framgångar står emellertid smink. ”Kylie Cosmetics” heter hennes företag som är värderat till över 900 miljoner dollar. Ungefär nio miljarder kron

Idag ska vi rikta blicken mot en fransk kvinna vars konstnärskap länge legat i skugga, men som under senare år fått alltmer ljus riktat mot sig, med rätta Dora Maar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dora Maar var nästan 90 år då hon avled i Frankrike, 1997. Då hade hon sedan länge dragit sig tillbaka, och få ägnade henne någon uppmärksamhet, om alls. Men i och med hennes bortgång hittades mängder av verk – framför allt fotografier – som bidrog till att ge en överblick av hela hennes konstnärskap – som visade sig vara imponerande. På Centre Pompidou i Paris öppnar snart en stor retrospektiv utställning med hennes verk. Utställningen ”Dora Maar” börjar den 5 juni och pågår till den 29 juli. Sedan går den vidare till London, och Tate Modern, där den visas i höst. Idag avfärdas Dora Maar inte längre som ”en av Picassos älskarinnor”. Något som för all del var sant, men det var också långt ifrån bara det hon var. Dora Maar både målade och fotograferade och betraktas numera som en av surrealismens mer

I veckans Stil ska vi sätta på oss partyhatten och titta närmare på en företeelse som vid denna tid på året är vanligare än annars möhippan och svensexan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Runt det här fenomenet har det under åren inte bara byggts upp förväntningar – eller förfäran. Det har också skapats en helt egen kultur – för att inte säga industri – kring den där ett ord som ”stil” kanske inte är det första man famlar efter för att beskriva det, snarare tvärtom. För möhippor – och inte minst svensexor – har länge utmärkts av saker som förnedrande klädsel, förödmjukande uppdrag och intag av stora mängder alkohol. En bild som hamrats in med hjälp av ett oändligt antal filmkomedier där allt som kan gå snett på festen före bröllopet gör det, med råge. Men riktigt så ser det inte längre ut, i verkligheten. I takt med att bröllopen har blivit allt mer diversifierade, och mer personligt utformade, har också möhipporna blivit det. Istället för att partaja ända in i kaklet finns det numera många som

Idag ska vi göra en resa på räls och ta en titt på några stilfulla företeelser som skett i tågens spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tåget, detta alltmer populära transportmedel i miljömedvetna tider, har gett upphov till en hel del under årens lopp – inte bara gnöl om förseningar och dyra biljettpriser. För före bilar och flyg var tåg länge det enda – och därmed ett mycket exklusivt – sätt att snabbt förflytta sig på. Resandet med tåg omfamnades därför tidigt av dåtidens förmögna, som inte ville ge avkall på sin bekväma livsstil. De såg därför tidigt till att kunna resa med stil. För denna exklusiva skara skapades en sorts ”lyxtåg” som kommit att bli mytomspunna, inte minst tack vare sin koppling till mode. Under det tidiga 1900-talet blev till exempel Coco Chanel förknippad med det så kallade ”Blå tåget” – ”Le train bleu” – ett fashionabelt tåg som gick från Paris till Rivieran. Där fanns förstås också ännu mer omsusade tåg, och tåglinjer, som Orientexpressen. Det är också  tack vare tågen

Idag ska vi glänta på garderobsdörren hos en kvinna som tidigt hade modet att på flera sätt stå emot tidens trender och, framförallt, markera vikten av att ha egen stil Greta Garbo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Greta Garbo var en person vars förhållningssätt till livet länge betraktades som lite märklig, men som mer och mer framstår som modernt och framsynt, till och med ganska sunt. Istället för att fortsätta odla bilden av sig själv som ”den gudomliga”, en ouppnåeligt vacker kvinna som hyllades för sin stora skönhet och eleganta stil på vita duken valde hon att ge fingret till Hollywood för att istället sätta på sig fotriktiga skor och odla sin själ i lugn och ro. Trots att hon tjänade enorma pengar på visionen av henne. Greta Garbos karriärval har förbryllat en hel del sedan hon 1941 – efter sammanlagt 27 filmer, fyra Oscarsnomineringar och status som en av de allra mest välbetalda kvinnliga skådisarna i Hollywood – flyttade till New York och slutade att jobba professionellt, bara 36 år g

Nu när temperaturen stiger och vårkänslorna spritter ska vi ägna oss åt en kvinna som behärskade konsten att skriva romantiska filmkomedier bättre än de flesta Nora Ephron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är i år trettio år sedan hennes kanske mest kända film När Harry mötte Sally hade premiär. Det vill säga den film där Meg Ryan och Billy Crystal har huvudrollerna som ett par med vitt skilda, men mycket välformulerade, åsikter om det mesta, inte minst när det gäller vänskap och sex och frågan om de båda kan kombineras. Och det är i mångt och mycket just replikerna, eller dialogen, som gjort att filmen fortsätter att klistra sig fast i toppen på listor över ”världens bästa romantiska komedier”. För När Harry mötte Sally prisas inte främst för skickliga skådespelarinsatser, eller säker regi av Rob Reiner, utan för sitt lika skarpa som skojiga manus med många bottnar – skrivet av just Nora Ephron. Nora Ephron kunde, förutom manusförfattare, även kalla sig för journalist, krönikör, författare,

Så här till påskhelgen tänkte vi bjuda på ett innehållsrikt påskägg fullt av färgstarka reportage som vi plockat ur vårt stora arkiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I detta specialprogram besöker vi författaren Vita Sackville-Wests berömda trädgård på slottet Sissinghurst – en trädgård som anses vara en av Englands allra finaste. Vi pratar med konstnären Hanna Lidén som bland annat blivit känd för sin utställning Everything, som var ett hedersuppdrag för staden New York och bestod av skulpturer föreställande gigantiska bagels. Vi besöker Rådmansgatan 72 i Stockholm. Trots sin nedtonade och vardagliga fasad och det undanskymda läget blev huset mytomspunnet under det glada 80-talet. Då köpte nämligen finansmannen och konsthandlaren Fredrik Roos hela fastigheten och många av husets 18 lägenheter delade han ut till sina vänner och bekanta.  Och så berättar vi om punkikonen Poly Styrene från bandet X-Ray Spex, vars liv nu finns dokumenterat i den nya biografin Dayglo – the Poly Styrene Story.

I veckans Stil ska vi titta närmare på ett av världens största konstmuseer för att se hur mode har putsat upp dess rykte och renommé The Metropolitan Museum of Art, i New York. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "The Met" är ett pampigt hus som ligger på Femte avenyn, vid 82:a gatan. Alldeles vid Central Park. Detta snart 150 år gamla museum har förstås en hel del mer än mode att erbjuda. Det är det största konstmuseet i USA, som kan skryta med att i sin permanenta samling ha mer än två miljoner konstverk skapade under fem tusen år, fördelade över sjutton olika avdelningar. Men under senare tid har ”The Met”, som museet också kallas för, alltmer förknippats med just sin modeverksamhet, och det är ingen tillfällighet. Inte heller att en stor Hollywoodfilm som den underhållande thrillern ”Oceans 8” (från 2018) utspelar sig just där i samband med en modeutställning. Att fokusera mer på mode är en medveten strategi från museets sida, och det har visat sig vara effektivt ifråga om tillströmning av pres