Söndagarna Med Stina Wollter

Åh, vad jag har dansat! Jag har dansat med barn, jag har dansat med gamla, jag har dansat ensam och med flera. När orden tar slut finns dansen och det talande rum som uppstår runt de dansande. När jag dansar är jag fri en stund från alla blickar som dömer. De får inte komma in. Jag måste få dansa fri. Stina Wollter Hela livet går väl ut på sökande och skapande? Så är det i alla fall för söndagens gäst Ingrid Mugalu. Hennes dyrbaraste verktyg är kroppen och hennes viktigaste sammanhang det dansen erbjuder. Hon ser dansen som ett språk och ett djupt rotat socialt behov att få trycka ut känslor som kommer inifrån och lägga i knäet på omvärlden att tolka fritt. Utan gränser. I dansen får kroppen fritt spelrum och bara är och i den bästa av världar utan att bli bedömd eller etiketterad, även om Ingrid numera är ganska obrydd vad gäller omgivningens eventuella reaktioner. All denna rörelse till trots; Ingrid är världsbäst på att göra ingenting, trivs i sin ensamhet, kallar sig kulturtant och anser att ingent